|
|
 |  |
 |
COCHLEA
IMPLANTATFÖRENINGEN |
 |
|
 |
|
Arkiv 2001-2006 |
|
Några CI-opererade
bildade 1991 en grupp
inom Hörselskadades distrikt i Stockholms län. Sedan 1999 är vi en
egen
länsförening med många medlemmar från hela landet. Flertalet är
opererade av CI-teamet på SÖS/Huddinge.
|
|
|
|
Barnplantornas konferens på Huddinge sjukhus
Under två dagar i november höll Barnplantaförbundet
tillsammans med CI-teamet på Huddinge sjukhus en konferens
under rubriken ”Barn med cochleaimplantat – pedagogiska möjligheter”.
Det var närmare 150 deltagare och bestod
främst av personer från olika yrkeskategorier som alla hade det
gemensamt att de arbetar med hörselskadade/döva barn. Flera kom från våra
nordiska grannländer. Dessutom deltog representanter från SDR, DHB och vår
CI-förening.
|
|
|
Professor Göran
Bredberg inledde med att konstatera, att närmare
500 personer nu har opererats i Sverige. De flesta
på Södersjukhuset/Huddinge sjukhus. Andelen
opererade barn är över 150. Numera opereras ca
80% (!) av alla dövfödda barn. Det är siffror,
som är förvånansvärd höga med tanke på det
motstånd dessa operationer rönte ännu för bara
några år sedan från många håll. Han framhöll
också, att i Sverige i motsats till många andra
länder anser man, att dessa barn helst redan före
operationen ska ha börjat med teckenspråk och
att ambitionen ska vara att de ska få ett helt
utvecklat teckenspråk vid sidan av det talade språket.
|
 |
|
|
Därefter redogjorde Elizabeth
Tyszkiewicz från Manchester för hur man vid deras barncentra arbetar
med CI-opererade barn för att på ett naturligt sätt lära dem att
lyssna och tala. Deras pedagogik går ut på att leka och prata med barnet
gärna tillsammans med förälder
och syskon. Om barnet inte uppfattar det som säjs, försöker man upprepa
det på nytt med andra ord. Det gäller att göra det både så
lustbetonat och på ett sådant sätt, att barnet hela tiden stimuleras
att svara. Hon visade också en liten videofilm från detta centra. Av
kommentarerna vid lunchen förstod jag, att många här i Sverige önskade
att de skulle ha lika mycket tid som pedagogerna i Manchester att hjälpa
CI-barnen, men sådana resurser finns inte här.
Efter lunchen redogjorde rektorn för
Kannebäckskolan Erik Ivarsson för de möjligheter hans skola har att
placera de CI-opererade barnen i dövklass, hörselklass eller språkklass.
Dessutom finns det möjlighet att skifta mellan de olika klasserna. Visst
samarbete finns också med klasser för de normalhörande barnen. En sådan
flexibel organisation tycks verkligen vara lyckad för CI-barnen, då de
sinsemellan är på mycket olika utvecklingsnivå beträffande tal och hörande,
trots att de är jämnåriga.
Manillaskolans rektor Anita Bengtar,
som tidigare varit studierektor på Alvikskolan, informerade om de möjligheter
som Manilla har att erbjuda CI-barnen, som nu ökat till 15 elever. Av
hennes anförande framgick att förbättringar har gjorts, när det gäller
att erbjuda barnen viss talträning. Jag tror dock, att det fortfarande är
svårt att tänka sig att barnen där kan utveckla sitt tal maximalt,
eftersom all undervisning sker på teckenspråk dvs utan tal, vilket ju är
riktigt för en dövskola men inte för CI-barn.
Ann-Charlotte Gyllenram, ordförande i
Barnplantaförbundet, skisserade därefter
framtidens skola för dessa barn och betonade att de behöver mer tal men
också teckenspråk eller i varje fall TSS.
Om barn med CI i förskolan talade specialpedagogen
i Linköping Anette Nilsson, och hon visade också en videofilm.
Den andra dagen talade lingvisten
Kerstin Nelfelt om ”Tvåspråkighet, tal-tecken ur ett hörselskadeperspektiv”
och en mycket intressant redovisning av sitt licentiatarbete ”Social
kontroll i dövvärlden” lämnades
av sociologen Katarina Jacobsson. Hon märkte i sin forskning
snart, att det finns vissa kulturmönster inom dövvärlden som återkom
vid de flesta intervjuer hon gjorde. Det finns en hel del underförstått.
Man ”får” inte vara positiv till vissa saker. Detta observerade hon
inte bara hos döva utan också hos många som arbetade med döva. Man har
byggt upp ett ideologiskt koncentrat som det så vackert heter i den
vetenskapliga världen. T ex
|
|
| ”Bekämpa
oralismen! Det är ingen sjukdom att vara döv! Döva är en kulturell
minoritet! Hörselskadade mår sämre än döva! Värna om rätten att
vara döv! Acceptera barnet som det är! Låt döva barn vara döva!”
|
|
|
Och plötsligen så kom de hörande föräldrarna
till döva barn, många med ingen erfarenhet av dövkulturen och ville att
deras barn skulle opereras, när det nu finns den möjligheten. Dessa föräldrar
blev ofta skrämda men mest förvånade över motståndet till möjligheten
att få viss hörsel genom operation. Det fanns föräldrar som tog
intryck av dövvärldens argument och avstod från operation. Men det
fanns föräldrar, som trots detta lät operera sina barn. Nu är de
opererade barnen så många,
att ”dövvärlden” har med eller mot sin vilja tvingats mildra sitt
motstånd och acceptera denna nya grupp.
Katarina Jacobsson menade, att när hon
bestämde sig att studera hur det var inom ”dövvärlden” så var det
för att den är så pass liten i Sverige och därför lättare att
studera som fenomen men att motsvarande ”tabu” eller där alla bör ha
någorlunda lika tänkande finns givetvis i de flesta andra grupper. Här
kan vi ju bara gå till vår CI-förening. Det är svårt att tänka sig
att det inom vår förening skulle finnas folk som är aktiva motståndare
till CI på barn. Skulle det vara så, att några är negativa till
CI-operationer på barn så uttrycker de det sannolikt inte. Underförstått,
hos oss är man positiva till CI-operationer. Detta var bara ett exempel.
Jag tror faktiskt att de allra flesta i vår organisation är positiv till
CI-operationer även på barn.
En förälder Åsa Svenningsson berättade
om sin CI-opererade pojke och visade också en videofilm. Hennes son hade
reagerat mycket positivt på sitt CI.
Till sist fick representanterna för
Cochlear och Med-El ordet och lämnade en hel del produktinformation.
Sammanfattningsvis
skulle jag vilja säga att det var en mycket intressant konferens. Stämningen
är nu också en annan. Det stora motståndet mot dessa barnoperationer är
borta. Däremot har man på de flesta håll ännu inte hittat några
idealiska undervisningsformer för CI-barnen. Dövskolan är för tyst och
ger inte barnen tillräckligt med talande miljö, medan hörselklasserna i
allmänhet är för oralt inriktade och därför inte kan ge dessa barn.
som i varje fall till en början inte har full talförståelse
tillräckligt
med teckenspråk eller teckenstöd.
CI-barnen har verkligen haft den stora
turen, att de fått en så duktig och stridbar företrädare i
Ann-Charlotte Gyllenram, som är förälder till ett av de första barnen
som opererades i Sverige och ordförande i Barnplantaförbundet.
Rapportör: Helena Lanzer-Sillén
|
|

|
|
Professor
Göran Bredbergs avskedsföreläsning, 21 mars 2002
Han började med att säja att
det känns lite nostalgiskt denna dag, varefter han satte igång både med
att förklara på sitt pedagogiska fina sätt vad hörsel är för något
och ge några glimtar ut sin långa läkarbana. Föreläsningen
illustrerade han med foton. Flertalet hade han själv tagit. Man fick se
tvärsnitt av snäckan, foton på bortfall av hårceller m m.
Tidigare trodde man att när man förlorade hårcellerna så försvann
alla nervceller, men tydligen finns användbara nervtrådar och
nervkontakter kvar, åtminstone under en viss tid. Detta är unikt för människan.
|
|
|
Så var han
framme vid det som blev det viktigaste i hans läkarverksamhet –
cochlea-implantatoperationer.
Redan på
1800-talet försökte amerikanen Volta att stimulera hörsel på elektrisk
väg, men det skulle dröja ända till 1950 tills svenskarna Gisselson
& Lundberg gjorde viss elektrisk stimulans, som gav idéer för den
framtida utvecklingen. I Frankrike började man 1957 försök med
elektroder i örat.
|

Prof Göran Bredberg
(foto: Helena Lanzer-Sillén)
|
|
|
1974 satte
House-gruppen i Amerika i gång med CI-operationer och omkring 1980 började
en österrikisk professor Burian göra en-kanaliga implantat-operationer.
Här i Sverige hade professor Tore Lundborg, som då var klinikchef
på den audiologiska avdelningen på Södersjukhuset fått upp ögonen
för denna operationsmetod. 1983 åkte Tore Lundborg, Göran Bredberg samt
dåvarande chefspedagogen Birgit Cook och dåvarande kanslichefen för
Hörselskadades förening/distrikt Helena Lanzer-Sillén till Wien i
samband med att två svenska ungdomar skulle opereras där.
1974 satte
House-gruppen i Amerika i gång med CI-operationer och omkring 1980 började
en österrikisk professor Burian göra en-kanaliga implantat-operationer.
Här i Sverige hade professor Tore Lundborg, som då var klinikchef
på den audiologiska avdelningen på Södersjukhuset fått upp ögonen för
denna operationsmetod. 1983 åkte Tore Lundborg, Göran Bredberg samt dåvarande
chefspedagogen Birgit Cook och dåvarande kanslichefen för Hörselskadades
förening/distrikt Helena Lanzer-Sillén till Wien i samband med att två
svenska ungdomar skulle opereras där.
Det var inte så
lätt att övertyga det svenska Medicinska forskningsrådet om värdet av
dessa operationer. Så småningom kom tillstånd för 10 operationer som
skulle följas och utvärderas av en referensgrupp. Göran Bredberg gjorde
den första CI-operationen i Sverige i april 1984 med Sten Harris som
assistent. Sten Harris blev sedan chefläkare för CI-teamet i Lund och är
nu chef för CI-teamet i Oslo. Han var också en av talarna vid denna
sammankomst.
Idag har ca
60.000 CI-operationer utförts i hela världen. Cochlear implantatet är
numera flerkanaligt. Det är främst tre olika märken man använder här
i Sverige. Till en början fanns de bara med en kroppsburen talanalysator,
men sedan något år tillbaka har samtliga en huvudburen variant.
Ca 500
operationer har utförts i Sverige. De flesta på SÖS/Huddinge. Sedan ett
antal år tillbaka opererar man även barn, numera även dövfödda barn.
Man opererar barn om möjligt redan vid 1 års ålder, då är chanserna
att uppnå en spontan talutveckling som bäst. Det stora motståndet mot
operationer på barn har minska, speciellt som man i Sverige varit mån om
att barnen ska lära sig även teckenspråk, då de ju är döva när de
inte använder implantatet.
Göran visade
också några videoavsnitt, först av en äldre vuxendöv man, som utan CI
hade mycket svårt att avläsa och det mesta blev fel. Med implantatet påkopplat,
lyckades han uppfatta i det närmaste allt som sades. Därefter visades en
6-årig flicka som varit hörande vid födelsen, men rätt tidigt fått en
meningit och förlorat hörseln. Hon opererades vid 3 års ålder, alltså
haft CI i 3 år vid inspelningen. Flickan var på ett dagis och
kommunicerade med någon av personalen på teckenspråk,
och en stund senare var hon i ett annat rum och pratade
då med en hörande person utan minsta svårighet.
Avslutningsvis
gav Göran sig också kort in på framtidsvyer och talade om förbättringar
av implantatet med bl a bättre riktningshörsel, helt inopererade
implantat, om nervcellsrekreation, nervcellshormoner m m.
Hörselingenjör
Bo Lindström, som varit Görans vapendragare under många år, hade
den hedersamma rollen som dagens toastmaster. Bo fick massor av anmälningar
till talarlistan.
En av de första
som fick ordet var Görans företrädare som klinikchef,
Tore Lundborg, still going strong. Han drog också upp lite historik
samt menade, att Göran som pensionär skulle kunna fortsätta att göra
insatser för forskning inom hörselområdet.
|
|
 |
Göran Bredberg, avgående klinikchef, Eva Karltorp, tillträdande
chef
och prof Tore Lundborg, Göran Bredbergs företrädare
(foto Helena Lanzer-Sillén)
|
|
|
Alla talare kan
vi här inte nämnas. De var så många - kolleger, representanter för
olika yrkesgrupper och många andra. Ann-Charlotte
Gyllenram höll ett mycket personligt tal. Hon tackade Göran för
mycket stöd i arbetet på att bygga upp Barnplantaförbundet. Lars Lindén framförde en hälsning från Hörselskadades riksförbund.
Kanske trots allt höjdpunkten kom, när ett femtontal
plantor steg upp på podiet för att hylla mannen, som återgett dem hörseln.
Anita Wallin som var sjuk och
inte kunde närvara, hade skrivit ett tal som lästes upp av Nina Arnbom (se nedan). Av det framgick att Göran Bredberg utsetts
till föreningens andre hedersmedlem. Det är den finaste hedersbevis som
vår förening kan ge en förtjänt person.
Så överlämnades ett påskägg med lika många godisbitar som
CI-opererade plantor under Görans tid samt en akvarell, målad av vår Ulf Norling. Därefter kom Britt
Edoffs tal, som blev en succé (se nedan). Helena Lanzer-Sillén hade den något otacksamma uppgiften att komma
efter henne. Hon tackade för gott samarbete genom åren och överlämnad
några ängsklockor i kruka, vilka är tänkt att sättas i trädgården
och förhoppningsvis ska de föröka sig precis som CI-plantorna gjort
under Görans vård. Helena
passade också på att från CI-föreningen överlämna en blomma till den
nya chefen Eva Karltorp med förhoppningen om fortsatt gott samarbete.
Vartefter
talare kom och gick på podiet så fylldes det av vackra blomuppsättningar
och många paket. Applåderna var många, långa och varma. Man vet inte
hur väl man vill – en dag som denna, då det var dags att tacka en stor
personlighet och yrkesman.
De
tre timmarna försvann fort och i en enda glädje samt avslutades med läckra
snittar och bubbel.
|
|

|
|
Tacktal till
Göran Bredberg
Anita
Wallins anförande från CI-föreningen (uppläst av Nina Arnbom)
Käre Göran!
- Vi plantor
vill här idag framföra vårt varma
tack för vad Du gjort för oss. Vi vill tacka Dig för Ditt stora
engagemang att återskapa hörsel.
- En chef skall
ju göra sitt jobb, men Du har gjort så mycket mer än vad som förväntats
av Dig.
Ett arbete, där Du lagt ned hela Din själ och arbetat långt över
arbetstid. Vi vill också tacka Din familj, som säkert rätt ofta kommit
i kläm på grund av oss plantor.
- Att bygga upp
CI-verksamheten i Sverige har varit mycket mer än en medicinsk
specialitet.
Vi som blev döva på 80-talet i CI:s start fick uppleva kampen från de döva
för att slippa CI. Det var säkert inte lätt att som läkare förstå
den döva kulturen. Även om Du, Göran Bredberg, själv har upplevt hur
det är att vara hörselskadad. Detta märktes mycket tydligt i Ditt sätt
att kommunicera med oss döva – tydligt tal + koll att man uppfattat rätt
i samtalet.
- Det var inte
heller så lätt för oss vuxendöva att förstå varför vi skulle sitta
och vänta på CI i flera år för att vänja oss vid dövheten, som för
oss inte var naturlig och vi hade problem med att kunna acceptera. Detta för
att man till en början inte tillräckligt
förstod att skilja på att vara barndomsdöv
och att vara vxd. Något som
man har mer kunskap om idag.
- Under
90-talet började CI-t att accepteras som en hörapparat men den
ekonomiska situationen i landstingen hårdnade. Det stod många i kö för
operation, men det var svårt att få landstingen att släppa till pengar.
Också spridningen av CI-operationer till många kliniker är en fråga
som bör diskuteras.
- Få kan, som
Du, Göran, vid sin pensionering peka på vad man åstadkommit under sitt
arbetsliv. Här står vi nu som levande bevis för vad Du gjort. Utan våra
CI hade vi aldrig stått på något podium, troligen levt mycket
undanskymt och haft ett betydligt mindre rikt liv än vad vi har idag,
tack vare Dig.
- Vi har
funderat på hur vi skulle kunna hylla Dig idag, hur vi skulle kunna tala
om för Dig hur glada vi är att fått tillbaka mer eller mindre mycket av
den hörsel vi tidigare haft.
- Det finaste vi ville som förening ge Dig och som bara
hänt en tidigare i vår korta men intensiva historia – vi vill utse Dig
till hedersledamot i vår organisation – precis som vi tidigare gjort
med Bo Lindström. Detta är ju dels den finaste hedersbevisningen vi har
som organisation dels är det också att vi hoppas att på det sättet även
fortsättningsvis kunna hålla kontakt med Dig och vid skilda tillfällen
få ta del av Din kunskap.
- Vi hade velat
överräcka en bukett med en blomma för var och en av plantor, men den
buketten skulle bli otympligt stor. Som Du ju vet, är fåglar
”plantors” stora passion och nu överräcker vi i påskatid ett
ägg med ett godis för var och en som opererats på SÖS/Huddinge.
|
|
|
- Dessutom vill
vi också hedra Dig med en akvarell av Ulf Norling, vår medlem och
CI-opererad av Dig, och vi hoppas att när Du tittar på den, ska Du känna
alla CI-opererades tack och glädje över att åter kunna leva i en hörande
värld.
Vårt
innerliga tack till Dig från oss, alla plantor!
|
 |
|
|

|
|
Britt Edoffs tacktal till Göran Bredberg
Den första gång jag såg Dig
- var i höstsolens glans i början på oktober
och året var det magiska 2000 (om solen verkligen lyste
– har jag glömt – men symboliskt, har den i alla fall gjort
det sedan dess)
- jag hade fått uppleva återhörandets glädje,
bara ett par dagar före detta möte (och möjligen blivit ”halvt religiös”
på kuppen)
- jag visste ju, utan att vi ens träffats och ännu
mindre rört vid varandra, att Du var bakgrunden till mitt euforiska
tillstånd
- Gud är goood tänkte jag, när Du klev in i
Gunnar Beidestams rum och vi blev presenterade för varandra.
- ”här är alltså killen alla pratar om… och
vad fräsch han verkar, trots vurpan på cykeln !!!!” (Kort tid innan
hade Göran varit ute för en allvarlig cykelolycka)
- Det här var ett handslag, som skulle följas av
många och till och med en och annan kram
- Ja, Gud är nog god, men han kan ju inte fixa allting
själv…
- GÖRAN BREDBERG är ett av de nödvändiga verktygen,
för att göra gott – det har VI förstått
- men inte heller Göran kan ju fixa allting själv
- så Göran skapade i sin tur det fantastiska
team som kommit att förgylla tillvaron för oss CI-opererade och anhöriga
- och som kommer att fortsätta att föra verksamhetens utveckling framåt
och skänka den stora glädjen till allt fler.
- Göran, genom Din skicklighet har Du nått oerhört
stora och omtalade framgångar, nationellt och internationellt, och utifrån
det och tillsammans med Din stora personlighet, har det också åstadkommits underverk för
oss – samtidigt som vi i denna allas vår doktor, också fann en god vän.
- när Du föreläser, slås man av häpnad, över
att Du alltid har något som visar på YTTERLIGARE utveckling av möjligheter
(eller viceversa: möjligheter till utveckling). När Du sedan berättar
om vägen dit och om tidigare opererade, så hörs det och märks, att Du
är glad och stolt över de som följt Dig på resan - kollegor,
medarbetare, de pånytthörande och andra. MAN BLIR SÅ GLAD
- Jag minns också. Eva Karltorps stolta och
lyriska kommentar, när hon berättade om att hon börjat operera och att
hon haft Bredberg som mästarlärare
- det känns nog självklart för er som arbetar i
teamet – att vara en del i den ständiga processen som ger helheten och
bästa möjliga resultat
- DET får ni oss CI-opererade, i alla fall alltid
att KÄNNA
- Det fina i kråksången är, att ni tillsammans
också får oss opererade att beredvilligt gå som positiva budbärare och
på det sättet få avnjuta känslan av tillhörighet i teamet.
- Personer som jag mött via det här
”fenomenet”, både CI-opererade, Dina kollegor och andra - talar om
Dig som en vän och förtrogen.
- SÅ det är verkligen en YNNEST, att få ha
varit med om Dig och allt och alla som Du för med Dig. Jag har också
funnit nya vänner, tack vare min CI-operation.
- Jag vill avsluta med att ge Dig VISDOMSBOKEN,
som innehåller några av de klokaste ord som skrivits om de mänskliga värdena
– Vänlighet, Glädje, Hopp, Mod och Kärlek.
Boken hjälper till att ta med det bästa från det förgångna, in i
framtiden.
- STORT TACK och Lycka till, även med framtiden.
|
|

|
|
EUROCIU:s
årsmöte i Amsterdam, 6 april 2002
Föreningen ingår i European Disability Forum (EDF). EUROCIU:s
vice ordf. Gilles Cognat deltog i deras årsmöte i Madrid. Han
lyckades genomdriva att velotypetolkning skulle utnyttjas vid alla
officiella möten och att mer textning skall ske på statliga TV-kanaler.
EUROCIU får kontinuerlig information från EDF på engelska och franska.
Att tyska skulle vara ett tredje officiellt språk godkändes ej.
Nästa år skall handikappade speciellt uppmärksammas i Europa. Mycket
viktigt arbete har gjorts under den tid Sverige och Spanien varit
ordförande i EU. EUROCIU är den största organisationen för
handikappade i Europa som ej är stöttad med statliga medel. Mer
information om EDF finns på: www.edf.feph.org
Under sommaren 2001 hölls ett möte i Nottingham för att försöka
förverkliga planen att göra en egen tidning för EUROCIU. Sue Archbold,
CI-teamet i Nottingham, Dr Monica Lehnhardt, Hannover och EUROCIU:s ordf
Hendrik Fehr deltog.
En broschyr från symposiet i Salzburg presenterades under 2001. Vi har
per post erhållit exemplar till CI-föreningen. De spanske medlemmarna
har översatt symposieboken till spanska.
Anne-Marie Welter representerade EUROCIU på CI-konferensen i Las Palmas i
mars i år. Hon fick kontakt med representanter för flera länders CI
föreningar. Protest av EUROCIU mot professor Gunilla Preisslers studie.
Europa rådet i Strassburg publicerade en studie, ledd av den svenska prof
Gunilla Preissler. Denna skrift innehöll information som Prof. Dr
Lehnhardt ansåg oacceptabel. Han organiserade en protest som stöddes av
många framstående experter inom ämnet. EUROCIU stödde protesten i sin
helhet. Europarådets svar var att man i framtiden kontaktar EUROCIU i
frågor rörande CI. Kritiska röster höjdes mot det preisslerska
dokumentet även under årsmötet!
Behovet av en
anställd på EUROCIU:s kansli lyftes fram. Man hoppas kunna förverkliga
detta i framtiden. Problemet är som vanligt hur skall vi ha råd. Under
år 2001 hade ca 34.000 SEK använts. Inkomsterna var något mindre än
utgifterna. Det fanns dock en reserv i föreningen på ca 50.000 SEK.
Inkomsterna kommer från avgifter från medlemsländerna, storleken är i
proportion till antalet CI-medlemmar, plus vissa donationer. En liten ökning
av medlemsavgiften kommer att ske år 2002. För vår del betyder det en
ökning från 55 till 60 EURO.
Nästa års årsmöte kommer sannolikt att hållas i Berlin helgen kring 1
maj. Men än mer intressant för oss år 2004 kommer BARNPLANTORNA att stå
som värdar för EUROCIU:s årsmöte i Göteborg.
En speciell symbol för CI presenterades och föreslogs bli hela Europas.
Ett H i bokstavsalfabetet med lite spretiga fingrar läggs bakom örat!
Symboliserar den runda magneten.
Olika länders
aktiviteter representerades och mycket informationsskrifter byttes.
Speciellt uppmärksammade jag Brian Archbolds framträdande. Brian har ett
långt liv som bankman bakom sig. Hans fru Sue har jobbat professionellt i
CI-teamet i Nottingham. När banken i Nottingham reducerade sin personal
bestämde sig Brian att acceptera pension banken för att slippa flytta.
Han ägnar nu sin tid i the Ear Foundation istället och hjälper där
CI-barn att höra och kommunicera och gav en färgstark presentation av
det program som erbjöds!.
Den österrikiska föreningen inbjöd till First European Cochlear Implant
Ski and Snowboard Championship 2-6 januari 2003. Se www.oecig.com
eller maila k.f.wimmer.oecig@aon.at
för mer information. Både små och stora är välkomna!
En allmän tendens CI-teamen blir allt fler i varje land!
Intressanta kontakter
Flera av de barn och ungdomar som har aktiva föräldrar i EUROCIU
deltog..Utan dessa barn hade inte EUROCIU blivit till! Det var verkligen
intressant att få träffa dem. De har olika utgångsläge men verkar ha
utvecklats mycket genom sina CI:n. Man skall komma ihåg att vi i
Amsterdam utnyttjade säkert 10 olika språk! Det är ingen lätt
situation för en hörande. Det är ingen tvekan om att det är föräldrarna
till CI-barnen, som är den bärande gruppen i EUROCIU:s verksamhet för
trots CI:t så har vi CI-hörande vissa problem i den svåra situation där
18 länders representanter skall kunna förstå och aktivt medverka.
En sammanfattande studie om hur kostnaderna täcks för hörhjälpmedel
och CI i olika europeiska länder av Dr Monica Lehnhardt presenterades.
Intressant information. Nyttiga jämförelser. Men som aktiv i hörselrådet
i Uppsala så är jag tveksam till att uppgifterna är helt riktiga. Bl.a
så skulle vi ha fria batterier för vuxna! Chansen att få två CI i
Sverige ser i den här statistiken ut att vara god. Det tvivlar jag på!
Det skulle vara lika lätt att få CI i hela Sverige. Ja, det är väl målet
men hur ser verkligheten ut? Sverige har 12 CI/1 miljon invånare. Denna täthet av CI överträffas
endast av Belgien och Schweiz.
Den nederländska föreningens CI-hörande och föräldrar gjorde ett
mycket gott arbete!
|
|

|
|
CI-MEDDELANDE nr 3/juni 2002
Kära plantor, anhöriga och övriga intresserade av vår verksamhet!
Inför sommaren ville vi passa på att informera om något
arrangemang som varit och framför allt om sådana som kommer!
Konferens om hjärnstamsimplantat och cochlea implantat
För en tid sedan hölls en konferens på Akademiska sjukhuset, Uppsala,
som leddes av prof. Helge Rask Andersen. Från vår förening deltog Anita
Wallin och Helena Lanzer-Sillén. Konferensens
tema var ”Kirurgisk behandling av patienter med ponsvinkeltumörer och
neurofibromatos Typ2 enl. Uppsalamodellen.”.
Den mesta informationen berörde tumörer, kirurgisk behandling och strålning.
Risker och möjligheter vid olika behandlingar redogjordes för. Vid tidig
upptäckt av acusticusneurinom kan numera viss hörselbevarande kirurgi
utföras. I många fall leder dock denna och liknande
tumörsjukdom till total dövhet. Det är här som hjärnstamsimplantaten
i vissa fall kan vara till hjälp.
I Sverige gjordes den första hjärnstamsimplantat-operationen
i Uppsala 1993.och fram till januari 2002 har 7 patienter opererats. I
hela världen finns 200-300 opererade. Först hade endast
firman Cochlear hjärnstamsimplantat, men nu börjar även andra
firmor att tillverka sådana. Något som ansågs positivt för en snabb
utveckling.
En videofilm på en hjärnstamsimplanterad
kvinna visades. Hon verkade kunna höra ungefär som de personer som fick
enkanaliga CI dvs mest ljud men med träning kanske också en del tal. Hon
verkade mycket glad över att ha återfått ljud även om det inte var
perfekt. Sannolikt kommer dessa hjärnstamsimplantat också att utvecklas
så att i en framtid resultaten kan motsvara de goda resultat som uppnås
idag vid många CI-operationer
Man har i Uppsala på Akademiska sjukhuset nyligen startat med att även göra
cochlea-implantatoperationer. Göran Linde är koordinator i CI-teamet och
Helge Rask Andersen och Niklas Danckwardt Lillieström är kirurger. Alf
Svedberg är gruppens tekniker. Britt-Marie Lövgren audionom, Malin
Hartman specialpedagog för barn och Majvor Hellström för vuxna.
Gun-Britt Olsson är kurator.
Säsongsavslutning, 5 juni
När detta skrivs har ännu inte den gemensamma säsongsavslutningen för
alla medlemmar i vuxendövgrupperna ägt
rum, men flera plantor är anmälda. Det brukar vara trevliga tillställningar,
så det räknar vi med att det blir/blev även i år.
Hemsidan
Vi försöker hela tiden att hålla hemsidan aktuell, men helt räcker
inte resurserna till. Vi skulle gärna ta emot korta artiklar såväl till
vår hemsida som till vårt cirkulär.
Höstmöte, 22
oktober
Vi planerar denna gång att förlägga höstmötet till tisdagen
den 22 oktober kl 18.00 som föregås av lite mat från kl 17.00.
Det visade sig svårt att hitta en ledig lördag alt. söndag i
slutet på oktober eller början på november, endera var det ”Hörselns
Dag, vilket vi hoppas ni alla på lämpligt sätt engagerar er i hos era
lokala organisationer, eller så hade IGV och andra bokat in sig redan för
sina höstmöten. Så kom det helgdagar etc och vi ville inte komma för nära
kursen i november. Vi hoppas att det ändå ska vara möjligt för många
plantor att komma till mötet.
Närmare information om höstmötet kommer, men vi vill be Dig boka in
datum redan nu.
Kurs i samarbete med
CI-teamet Huddinge Sjukhus, 21 november
Torsdagen den 21 november kommer det att bli en kurs i samarbete
med Huddinge Sjukhus, till vilken alla CI-opererade, deras anhöriga och
personer, som inom kort ska opereras kommer att inbjudas. Programmet är
ännu inte klart, men vi ville meddela er alla detta, så att ni försöker
att redan nu boka in den dagen.
Kursen är att se som en rehabilitering för CI-opererade och berättigar
till sjukpenning. Vi återkommer i vårt nästa cirkulär med program och
övrig information.
Detta innebär också, att den konferens betr CI för vuxna, vilken vi
tidigare har aviserat, och som i första hand var tänkt att vända sig
till hörselvårdspersonal, beslutsfattare inom sjukvården m fl, har
skjutits på framtiden.
Tack till Leif Jansson, Biocord
Det har i dagarna kommit till vår kännedom, att chefen för
Biocord Leif Jansson har beslutat sig för att gå i förtida pension. Även
om vi känner oss sorgsna över det beskedet, unnar vi givetvis Leif det,
efter det stora arbete under många år som han nedlagt för att sprida kännedom
om cochlea implantat samtidigt som han marknadsförda sin firmas märke.
Leif har på olika sätt stött vår verksamhet, inte minst som föreläsare
på våra kurser.
Vi vill på detta sätt framföra ett tack till Leif från CI-plantor i
allmänhet och sådana med Nucleus implantat i synnerhet.
Vi vill också hälsa Håkan Börjesson välkommen som produkt- och
marknadschef. Vi känner lyckligtvis redan Håkan sedan några år
tillbaka och räknar med ett fortsatt fint samarbete med honom och firma
Biocord.
Nu vill vi önska er alla
EN
RIKTIG GOD SOMMAR
och i början av september kommer vi med mera information.
Härliga sommarhälsningar
CI-FÖRENINGEN I STOCKHOLMS LÄN
Anita Wallin
Helena Lanzer-Sillén
ordförande
adjungerad
|
|

|
|
CI-MEDDELANDE nr 4/september 2002
Kära plantor, anhöriga och övriga intresserade!
Efter en lång varm sommar har nu hösten kommit och
vi vill berätta lite om olika aktuella arrangemang den här säsongen.
Vi börjar dock med en
Hälsning från föreningsordföranden
Hoppas att alla plantor och anhöriga har trivts med den varma sommaren!
Plantor har ju en tendens att sloka i värme! De plantor jag har träffat
verkar dock vara nöjda!
Plantaföreningen hade säsongens första sammanträde lördagen den 9
september, innan Helena med projektgrupp far på ett nytt besök till
Ukraina för att hjälpa hörselskadade barn.
Under den gångna veckan hade jag nöjet att träffa Geoff Plant,
rehabiliteringsexpert på CI-företaget MedEl i USA. Geoff har sammanställt
böcker om vuxendövrehabilitering och jag träffade honom tidigare när han
jobbade i Stockholm.
Geoff tog upp en sak som vi fått reda på bl. a genom Eva Agelfors
undersökningar av svenska CI-patienter. (Hon arbetar numera halvtid på KTH
och halvtid hos CI-teamet på Huddinge Sjukhus.) Det är inte hur mycket
ljud man uppfattar, som är avgörande för hur nöjd man är med sitt CI.
Enligt Geoff så är det oftast så att den, som inte har haft något ljud
alls, men får lite med hjälp av sitt CI, den patienten blir mycket nöjd.
Medan däremot den som har lite hörselrester kvar innan operationen och
genom CI:t får ytterligare hörseltillskott och totalt hör mycket mer,
inte blir lika positiv. Han berättade om en amerikansk patient, som
uppnått 90% förståelse vid ljudtester och var missnöjd. Personen hade
trott, att han skulle bli helt normalhörande vilket han inte blev!
Nej det har nog de flesta av oss plantor förstått att riktiga öron är
helt outstanding. Men livet utan CI:t vore inte lätt!
HRF-meddelande
I dagarna kom det post från HRF, vårt riksförbund, där man bl a
informerade om att Gudrun Schyman avbröt premiären på TV4s
partiledarintervju och berättade att hon fått ett brev från HRF där det
framkom att sändningen inte var textad. Utmärkt! Hoppas den goda effekten
sitter i så att vi kan få se text i TV4 även på annat än
partiledarintervjuer! Plus i kanten för vår förbundsordförande Jan-Peter
Strömgren och Gudrun Schyman, Vänsterpartiet!
Tinnitus
Nästan alla CI-opererade har tinnitus, en del lindrigt andra mot det
outhärdliga. HRF har sänt ut ett studiematerial "Tinnitus" (pris
kr 25:-)som innehåller olika aspekter på tinnitusförekomst, orsaker,
behandlingsalternativ, sjukvårdens bemötande mm. Det finns också en
sammanställning över vilka mediciner som kan
förstärka tinnitusen. Gerhard Anderssons bok "Tinnitus - orsaker,
teorier och behandlingsmetoder" (pris kr 100:-) rekommenderas som
fördjupningslitteratur.
Studiematerialet och boken kan beställas på HRFs kansli, Box 6605, 11384
Stockholm, tel 08/457 55 00 texttel 08/457 55 01.
Anita Wallin
|
|

|
|
CI-MEDDELANDE nr 5/december 2002
Kära plantor, anhöriga och övriga intresserade!
God jul och Gott Nytt år
Tiden går så fort. Det är åter dags
att avsluta en säsong. Vi ska därför börja med att berätta lite om det
som varit och sen informera om vårens planer.
Höstmötet, 22 oktober
Till vår glädje hade en hel del medlemmar infunnit sig till vårt
höstmöte, som vi denna gång höll på en vardagskväll. Utöver
sedvanliga förhandlingar, där vi beslöt bl a om medlemsavgift (se nedan),
budget och reviderad verksamhetsplan, besöktes vi av Per Alksten,
informatör hos Sonyo-Ericsson, som lärde ut hur man kan använda
mobiltelefonen för meddelanden, sms, och en hel del annat. Inom en snar
framtid kommer mobiltelefonerna att kunna användas för många fler
funktioner – bildtelefoni t.ex.
"CI-dagen" på Huddinge sjukhus, 21
november 2002
Åttionio CI-hörande vuxna personer med anhöriga samlades på
Huddinge universitetssjukhus (HS) för att få ta del av senaste nytt om
cochlea implantat. Aldrig tidigare har så många "plantor"
träffats vid ett och samma tillfälle i Sverige. "Plantabuketten"
bestod av en mångfald olika plantor i varierande ålder, från olika delar
av landet, med skiftande förmåga att höra samt med såväl äldre som
helt nya implantat av olika fabrikat.
Konferensdagen arrangerades av CI-teamet
på Huddinge sjukhus i samarbete med vår CI-föreningen Samtliga
CI-opererade på SÖS/HS och anhöriga hade inbjudits att deltaga. Väldigt
många hade tackat ja. Konferensen blev en spännande och givande dag för
både oss plantor och för teamet. Den gav tillfälle att gradera upp
kunskaper om CI och ställa frågor. Utbytet av erfarenheter och umgänget
med andra plantor, anhöriga och med personalen i teamet var med all
tydlighet mycket uppskattat!
Gunnar Beidestam, som nästan alla
plantor varit i kontakt med i samband med sin operation och rehabilitering,
stod i dörren och tog emot plantor och anhöriga. CI-teamets nya klinikchef
Eva Karltorp presenterade hela sitt team: 16 personer vilka deltog aktivt
hela dagen.
Eva Karltorp inledde med att berätta
allmänt om CI. Dessa operationer är idag en erkänd teknik. Förenklat kan
man säga att CI:t ersätter hårcellerna i snäckan (cochlean). Det är
välkänt, att de flesta äldre personer får en hörselnedsättning. Det
verkar som om örat ej är dimensionerat för att klara ett långt
människoliv!
Idag gör man 2 operationer /vecka på HS.
Det blir ca 70 /år. Totalt har man opererat 450 personer på SÖS/HS. I
hela världen finns ung 65.000 CI-användare. Vårdförloppet vid
CI-operationerna har ändrats. Man opererar en dag, ligger på sjukhuset
nästa och går hem den tredje dagen. Operationssnitten är mindre.
Långväga patienter får numera flyga hem efter operationen, vilket
doktorn inte tillät tidigare...
Man har idag nya indikationer för
att utföra en CI-operation. Från början opererades endast helt
döva. Idag opereras patienter med hörselrester. De har mycket nervtrådar
kvar och blir de hörselmässigt bästa användarna. Det kan vara lite
svårt att bestämma var gränsen går, när en patient med hörselrester
med hög sannolikhet får bättre ljuduppfattning med implantatet än med en
konventionell hörapparat. Många patienter reagerar dock och undrar,
varför skall vi sitta och vänta tills vi blir sjukskrivna, innan vi blir
aktuella för en CI-operation.
I världen finns ca 250 personer med två
CI:n. Implantationen har gjorts bilateralt. 20 av dem har MedEls CI.
Fördelen med två CI:n är, att man får riktningsljud och hör bättre i
bullriga miljöer. Fyra personer, opererade i Sverige, har idag CI på
båda öronen. En av dem med två CI är ett litet barn. Anledningen till
detta var, att man inte visste vilket öra som skulle lämpa sig bäst.
Däremot så visste man, att hon riskerade sammanväxningar i snäckan om
man väntade med ingreppet.
Det största problemet verkar vara att få
pengarna att räcka till två CI/person. Landstingens ekonomi är hårt
belastad och vissa landsting har begränsat antalet CI-operationer till 3-4
patienter per år. Det skulle betyda att antalet användare minskar med
hälften, om man gav patienter 2 implantat istället för endast ett.
En annan möjlighet är att utnyttja både
elektrisk och akustisk stimulering (EAS) dvs man kan ha CI på
ena örat och hörapparat på det andra. Det är lite jobbigt att få ljuden
att falla ihop men lyckas man, så blir det bra. 2/3 av dem som har litet
hörselrester kvar, har hjälp av att ha CI och hörapparat tillsammans. Man
kan också använda både elektrisk och akustisk stimulering i samma öra.
Patienter med hårceller kvar i basområdet får en kortare elektrod. Det
är bra för patienten hörselmässigt. De har CI i snäckan plus en vanlig
hörapparat. Hos vissa patienter är det svårt att få plats i
hörselgången. Den här tekniken utprovas speciellt i Tyskland.
Drygt 130 barn är opererade i
Sverige. 25 av dem är under 2 år. Den yngsta var 11 mån vid
operationstillfället. Begränsningen är kroppsvikten vid nedsövning. De
bör väga minst 8 kg för att klara den. Alla barn får bra hjälp av CI:t!
Anders Frejd, överläkare och kirurg
i CI-teamet, visade, hur de aktuella elektroderna såg ut och
vilka problem det fanns att sätta in dem och hur man gjorde för att de
skulle ligga med så bra kontakt med hörselnerven som möjligt. En del var
silikonpreparerade och mjuka, medan andra var som att sätta in en
cykelkedja! Han visade också en engelsk film på en CI-operation av en
liten flicka där kunde man se hur litet kirurgiskt snitt man gör
idag för att få in elektroden och CI:t.
Det har visat sig i USA, att hjärnhinneinflammation
i några fall har tillstött hos personer som har ett CI. Bland dessa
finns en överrepresentation för ett äldre CI från Clarion. CI-teamen i
Sverige har tillsammans gått ut med ett formulär till alla CI-opererade
för att få en bättre bild av situationen i Sverige. 400 brev har skickats
ut till CI-användarna i Sverige. Ca 75% har svarat I Sverige finns ett
fall av hjärnhinneinflammation och CI beskrivet, vilket motsvarar den
statistiska sannolikheten. Denna patient kunde behandlas med antibiotika.
Trots att risken förefaller liten, så har man tänkt att göra en
rekommendation, att plantor vid misstanke skall rekommenderas generös dos
av antibiotika. Vi ska få ett papper från CI-teamet, som man kan ta med
till sin husläkare om man har tecken på öroninflammation, t.ex när en
förkylning inte läker ut. Någon anledning till vaccination, tyckte inte
Anders F, att det fanns. Orsaken till att CI:t skulle öka risken för
hjärnhinneinflammation är, att man vid operationen gör ett litet hål som
normalt täcks med vävnad men som skulle kunna ge passage för bakterier.
Upplysningsvis kan också nämnas att av de 15 personer med CI i Sverige,
som avlidit, så har det i samtliga fall varit en annan dödsorsak.
Målet hos svenska CI-barn är att de
skall kunna lära sig både tal och teckenspråk. Elisabeth
Östlund berättade om ett samarbetsprojekt med Irene Johansson, prof.
vid univ. i Karlstad. Alla CI- barn under 2,5 år erbjuds att deltaga.
Tanken är att träning ger färdighet. Föräldrar och alla i barnens
närhet får övningsförslag. Barnen i denna grupp skall sedan jämföras
med en kontrollgrupp utan specialövningar.
Hörselingenjör Gunnar Eskilsson
beskrev de komplicerade strategierna som används för att
aktivera CI:na. De nya implantaten är framförallt snabbare än de äldre,
vilket gör att man får ut mer information och hör bättre.
Han nämnde, att redan 1790 hade den
experimentglade amerikanen Volta provat att på elektrisk väg stimulera i
ett öra. Det small och lät som kokande soppa. Gunnar påminde oss om att
vi skall vara tacksamma för att patienter ställde upp som försökskaniner
i cochlea implantatens barndom, annars skulle vi inte ha haft de CI:n vi har
idag!
Ett av de stora tekniska problemen med
CI:n idag är att de är relativt energikrävande. Ett CI drar ungefär 10
gånger mer energi än en konventionell hörapparat. High power batterier
675 hp skall användas. Tyvärr har fabrikanterna dock börjat ta bort
beteckningen "high power" på förpackningen, men de är lika
effektiva. Vi får ej experimentera med batterier, då det finns batterier
med högre spänning än vad processorerna tål. Batterierna innehåller
zink-luft och aktiveras när man drar bort papperslappen på batteriet så
att luften kommer åt. Energin försvinner ur ett batteri med bortdragen
lapp efter 1-2 månader, utan att man satt det i CI:t!
I en framtid kommer man kanske kunna ha en
helt implanterad processor. Säkerligen många plantors dröm. Då skulle
man kunna bada, simma och höra vågskvalpet! Även här är
energitillförseln problemet, kanske fick man docka in över natten!
Försäkring av CI:t var en
fråga som ställdes. Det framkom att alla nya CI-användare får
skriva på en förbindelse att de har en försäkring. Alla
försäkringsbolag åtar sig ej uppgiften. Det krävs en speciell
tilläggsförsäkring till hemförsäkringen. Någon i publiken visste, att
man i Örebro tecknat en special försäkring. Möjligen har andra landsting
gjort det också eller borde göra det, tyckte Eva Karltorp.
Det här skall vi försöka titta lite mer på i CI-föreningen.
CI-teamet hemsida är något man
jobbar med och hoppades där kunna lägga ut nyhetsbrev en gång per termin!
Detta låter mycket positivt!
Agneta Österman, IT-pedagog, med
enmansföretaget Nya TAG KB Mail: Agneta@nyatag.nu
Agneta hittade vägen till sitt CI via internet. På nätet fann hon
möjligheter att kommunicera utan att ha "hörselskadad skrivet i
pannan". Hon hittade "Nätverket för hörselskadade",
där människor med samma problem som hon själv berättade om olika
upplevelser. Agneta nämnde bland annat om en kvinna, som just fått CI:t
aktiverad och kände sig panikslagen. Snabbt hade hon svar från 5-10
plantor.
Hon berättade också att Sveriges Dövas
riksförbund har en IT-handbok filmad för döva.Hon har nu tillsammans med
tre andra personer bildat en bokgrupp med syfte att ge ut i bokform info om
livet som hörselskadad utifrån berättelser som inkommit till Nätverket.
Hon såg framemot fortsatt kontakt med många plantor.
Håkan Lantz, en av grundarna av
ovannämnda nätverk, berättade om hur Nätverket för hörselskadade har
kommit till. Den som vill e-mail-kommunicera är välkommen på www.nhf.info.
Jonny Lindroth,
hörselvårdsingenjör, berättade om tekniska hjälpmedel och akustik.
Man kan använda olika typer av kringhjälpmedel för att förbättra sina
möjligheter att höra i svåra miljöer. Nya FM-system var på väg. Bl.a
en microlink adapter och mottagare till Esprit 3G, bakomöratapparaten från
Cochlear. De kopplas fast på apparaten. En liknande liten FM-"kloss"
kommer att finnas i början av nästa år till Cochlears kroppsburna
processor. Det finns flera bra system med teleslinga och trådlösa
FM-system för att förbättra ljud från TV, i stora lokaler och vid
telefonanvändning. FM-systemen verkar ha alla fördelar utom priset!
Birgit Cook, hörselpedagog,
informerade och visade prov på sina interaktiva datorkurser kring
hörträning, avläsning och TSS för hörselskadade och vuxendöva, vilka
med fördel kan användas vid självstudier.
Vi inom CI-föreningen uppskattade
mycket att CI-teamet på Huddinge sjukhus åtog sig uppgiften att
tillsammans med oss arrangera CI-dagen. Vi hoppas att detta var en inledning
till fortsatt gott samarbete och fler CI-dagar! Det är bra både för vår
egen del som plantor men även för CI-teamen och våra egna landsting, om
vi plantor är uppdaterade medicinskt, tekniskt och pedagogiskt om
implantaten. Samtidigt fick vi återknyta kontakt med CI-användare som vi
träffat tidigare och träffa många nya. CI-föreningen kan
förhoppningsvis få ännu några plantor och anhöriga som medlemmar!
Inbjudan till veckokurs på Wik, 17-21
mars 2003
Som framgår av bilaga inbjuds till veckokurs på Wik 17-21 mars nästa
år, där vi kan fortsätta att skaffa oss mer kunskap om CI-hörandet men
också har ett tillfälle att få lära oss lite TSS såväl för nybörjare
som för mer avancerade. Deltagarantalet är begränsat till 30 personer.
Sista anmälningsdagen är den 14 februari. Även pedagogiska
hörselvården inom Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län
har fått denna inbjudan med förfrågan om de vill göra CI-opererade inom
deras upptagningsområde uppmärksamma på denna kurs, som ju är öppen
inte endast för våra medlemmar.
Årsmöte, 18 mars 2003
Styrelsen har beslutat att förlägga årsmötet till tisdagen den 18
mars 2003 på Wik. Vi kommer att ordna med några övernattningsmöjligheter
för att bereda fler medlemmar tillfälle att övervara årsmötet. Mer
information kommer.
Möte för nya medlemmar, våren 2003
Någon gång under våren kommer vi att göra ett speciellt möte för nya
medlemmar. Vi skulle vara mycket intresserade av att få in några tips på
sådant som ni skulle tycka vara trevligt att vi tar upp – Ska mötet
innehålla en föreläsning och/eller underhållning. I sådant fall vad
slag av underhållning, musik?, möjlighet till dans? Vad föredrar Du?
fredag kväll, lördag dag och/eller kväll. Det finns tillgång till några
rätt billiga hotell i Stockholm, om man behöver övernatta. God mat har vi
tänkt ordna.
Skicka gärna Dina synpunkter till
Helena Lanzer-Sillén, Segeltorpsvägen 8, 125 53 Älvsjö, fax 08-647 68
83, e-mail: helena.lanzer.sillen@ swipnet.se
Hemsidan
Titta gärna på vår hemsida, som Du hittar under
www.hrf-sthlmsdistrikt.org. Vi har blivit bättre på att hålla den
aktuell. Bidrag mottages tacksamt av vår webbmaster Ulla Ståhlberg, tel/fax
08 645 31 32.
Årsavgiften för 2003
Det här med avgiften till föreningen har varit väldigt krångligt.
Beslut har nu fattats av samtliga intresseföreningar, att inkasseringen av
medlemsavgiften ska överlåtas till vårt riksförbund.
Om Du har Ditt huvudmedlemskap i
CI-föreningen betalar Du liksom tidigare kr 150:- på en avi som nu kommer
från riksförbundet. Avgiften för anhöriga boende på samma adress är
sänkt till kr 75:-/pers. Om Du t ex redan är med i HRF-föreningen där Du
bor och vill bli medlem också i CI-föreningen utgår en
dubbelanslutningsavgift med kr 45:-. Denna avgift är något lägre än för
innevarande år, men samtidigt har man slopat gratis medlemskap i en tredje,
fjärde förening. Det innebär att om Du önskar vara dubbelansluten i
flera HRF-föreningar betalar Du huvudmedlemskap till en och kr 45:- till
var och en av de övriga.
Det kommer hem papper till Dig om detta
och avvakta riksförbundets inbetalningskort, innan Du sänder in Din
avgift. Är något oklart, när Du erhållit avin från riksförbundet, ta
kontakt med distriktets kansli, Seija Laine, tel 702 30 52, textis 702 30
62.
Avslutningsvis vill vi önska alla plantor
och anhöriga
God Jul och Gott Nytt År!
CI-FÖRENINGEN I STOCKHOLMS LÄN
Anita Wallin
Helena Lanzer-Sillén
ordförande
adjungerad
|
|

|
|
CI-MEDDELANDE nr
1/januari
2003
Kära plantor, anhöriga och övriga intresserade!
Ett nytt år har åter börjat. Vi höll vårt första
sammanträde den 25 januari i trist mellaneuropeiskt vinterväder, regndis!
På väg över Södermalm till Rosenlunds sjukhus lockade butikerna med
varor till halva reapriset, torget prunkade i inplastade tulpaner och i
hallarna kunde man se folk trycka ner förtidiga semlor! Desto roligare var
det att ta emot entusiastiska, inströmmande ”plantor” i HRF:s lokaler.
Här följer lite information om vårens verksamhet.
Veckokursen på Wik, 17-21 mars
Som vi meddelat tidigare arrangerar vi tillsammans med Wiks folkhögskola
och pedagogiska hörselvården i närliggande landsting en veckokurs.
Programmet är ännu preliminärt men kommer bl a att omfatta föreläsning
av CI-teamet, HS. Bitr. överläkare Anders Frejd, hörselpedagog Gunnar
Beiderstam och hörselingenjör Gunnar Eskilsson kommer till kursen. Kurator
Gun-Britt Olsson, CI-teamet Uppsala, är också vidtalad.
Lite undervisning i TSS – både för nybörjare och mer avancerade – ingår
denna gång i programmet. Vi hoppas få lära känna varandra lite bättre
med inslaget ”Plantor växer”, där kursdeltagarna inbjuds att visa upp
sina intressen, hobbies,
talanger etc. Liknande har varit ett uppskattat inslag vid tidigare kurser.
Deltagarantalet till kursen är begränsat så vi vill rekommendera Dig att
anmäla Dig snarast. Vi bifogar anmälningsblanketten på nytt. Blir Du
antagen till kursen, kommer Du att erhålla mera detaljerade upplysningar om
kursen med program, vägbeskrivning etc.
Årsmötet, 18 mars
En första kallelse gick ut med förra cirkuläret. Årsmötet har vi förlagt
till Wiks folkhögskola för att också medlemmar som annars inte har möjlighet
att delta p g a de långa reseavstånden ska kunna vara med. För att underlätta
för medlemmar från Stockholms- och Uppsala-regionen kommer vi att erbjuda
några övernattningsmöjligheter på Wik natten mellan den 18-19 mars till
subventionerat pris.
Om Du vill kombinera årsmötet med att under dagen följa CI-teamets föreläsningar
och diskussion finns det en möjlighet
att göra det. Vi emotser Din anmälan. Tyvärr vet vi ännu inte vad måltiderna
kostar, men är Du intresserad, kontakta oss, så kommer Du att få besked.
Utöver sedvanliga årsmötespunkter som ”Godkännande av verksamhets-
berättelsen och den ekonomiska berättelsen” och ”Val”, har vi en
liten stadgeändring betr dubbelanslutning. Ändringen avser det tredje och
följande medlemskap i HRF-förening, vilket hittills varit gratis. I likhet med övriga länsföreningar föreslår vi nu att
den möjligheten tas bort, och att en dubbel-
anslutningsavgift uttas till samtliga föreningar man vill vara med i. Däremot
sänktes redan vid höstmötet ifjol dubbelanslutningsavgiften för 2003
till kr 45:-.
Valberedningen bifogar ett nomineringsformulär och hoppas, att många förslag
kommer in på medlemmar, som vill ställa upp i styrelsearbetet. Är Du själv
intresserad att engagera Dig i styrelsearbetet, var inte blyg. Du får föreslå
Dig själv!
Möte för nya medlemmar
Vi vill redan nu avisera, att vi planerar att under en kväll i vecka 15
ordna ett speciellt möte för våra nya medlemmar. Glädjande nog har vi under de senaste åren fått
med många nya, och då kan det vara bra att ordna ett möte alldeles
speciellt för er. Har Du några tips, vad Du tycker ska vara med på
programmet, kontakta endera Anita Wallin, textis kvällstid 018-50 32 46,
e.mail: anita.wallin@home.se,
eller Helena Lanzer-Sillén, tel/fax 08-647 68 83, e-mail: helena.lanzer.sillen@swipnet.se
Bussutflykt
Intressegruppen för gravt hörselskadade och vuxendöva (IGV) inbjuder
medlemmarna i CI-föreningen att delta i en bussresa onsdagen den 23 april
till Älvkarleby. Inbjudan bifogas. Skulle Du vilja hoppa på någonstans
under vägen, kanske det går att ordna.
Mer information lämnas av Ingrid Bengtsson, textis 798 28 76.
Samarbete med Intressegruppen för
gravt hörselskadade
och vuxendöva (IGV)
Vi vill passa på att påminna om att medlemskap i IGV står öppet för
alla som är medlemmar i CI-föreningen och dessutom kostar det inget extra.
IGV är alltså ingen länsföreningen utan
en s k paraplyorganisation för medlemmar i Stockholms-föreningens
teckenklubb och MHS-klubb, distriktets
CI-föreningen samt vuxendöva
och gravt hörselskadade medlemmar i olika lokalföreningar i hela vårt
verksamhetsområde.
Som medlem får Du kontinuerlig information om de aktiviteter som IGV
bedriver. Anmäl Dig till Birgitta Bernström på distriktskansliet, tel
08-702 30 55, textis 08-702 30 65.
Medlemsavgifter
Vi antar att Du nu fått ett inbetalningskort från riksförbundet på
de medlems-
avgifter Du har att betala. CI-föreningens nummer hos riksförbundet är
0118.
Vi hoppas förstås också att Du sänt in avgiften för i år, annars är
det risk att förbundstidnigen Auris och så småningom också våra försändelser
slutar att komma till Dig.
Hemsidan
Vår hemsida har nu varit i gång ett tag och vi hoppas, att många varit
inne på den och läst den information som vi där lämnar. Man hittar oss
under distriktets hemsida, www.hrf-sthlmsdistrikt.org
. Vi tackar för de bidrag vi
hittills fått in och emotser fler synpunkter och bidrag från
våra medlemmar för att kunna hålla sidan aktuell och intressant.
Hörapparater till barnen i Odessa
Sedan några år tillbaka bedriver Stockholms-föreningen ett biståndsprojekt
i Odessa. Först samlar man in hörapparater som kollas, rengörs och
registreras. Biståndsgruppen, som består
såväl av audionom, hörselpedagog, hörseltekniker som ototekniker,
har sedan åkt till Odessa och provat ut de insamlade apparater på hörselskadade
barn.
Denna höst kommer projektet att utvidgas så att även barn i Tiraspol och
Bendere (Karl XII:s stad Bender)i Transnistrien, Moldavien, kommer att
omfattas av hjälpen. Skulle Du ha kvar någon hörapparat, vore den en
uppskattad gåva. Många hörselskadade barn i denna fattiga del av Europa
saknar apparat.
Din gamla hörapparat kan alltså
komma till stor nytta! Sänd den till
Hörselskadades distrikt, som vidarebefordra den till Odessa/Transnistrien-
gruppen eller direkt till Helena Lanzer-Sillén, som är gruppens
projektledare. Hennes adress är Segeltorpsvägen 8, 125 53 Älvsjö.
Gruppen vill också framföra ett tack till er, som har givit hörapparater
som svar på fjolårets vädjan. Era apparater är speciellt eftersökta, då
de i allmänhet är starka, och det är framför allt sådana apparater, som
behövs.
Varma hälsningar
CI-FÖRENINGEN
Anita Wallin
Helena Lanzer-Sillén
ordförande
adjungerad
|
|

|
|
CI-MEDDELANDE nr 2/april
2003
Kära plantor, anhöriga och övriga intresserade!
Tiden rusar i väg. Det är nu ett tag sedan ni fick vårt
förra informationsbrev, så vi har en hel del att berätta. Vi börjar med
sådant som kommer att äga rum under våren och därefter rapporterar vi om
olika arrangemang, som varit.
Inbjudan till möte för nya medlemmar och nyopererade, 7
maj
En personlig inbjudan har gått ut till föreningens nya medlemmar
och till nyopererade till ett möte tisdagen den 7 maj i Alfasalen,
Rosenlunds sjukhus, Tideliusgatan 12, 1 tr. kl 18.00. Anita Wallin
opererad 1990, Britt Edoff opererad 2000 och Agneta Österman, opererad 2002
berättar om sina erfarenheter av att åter kunna höra. Vi hoppas på en
livlig efterföljande diskussion.
Vill Du, som har varit med en längre tid i föreningen, men kanske aldrig
tidigare varit på något av våra möten, komma, så är mötet givetvis
också öppet för Dig.
Anhöriga är som alltid hjärtligt välkomna.
Skrivtolkning är beställd. Om Du önskar annan tolkmetod, ber vi Dig
själv kontakta tolkcentralen.
Mötets inleds med en enkel måltid och därför krävs det föranmälan
till Helena Lanzer-Sillén, tel/fax 08-647 68 83, e-mail: helena.lanzer.sillen@swipnet.se
Våravslutning, 4 juni
Inbjudan till våravslutning tillsammans med Intressegruppen för
gravt hörselskadade och vuxendöva, MHS- och Teckenklubben. Mötet äger
rum onsdagen den 4 juni kl 18, i föreningslokalerna på Blekingegatan 28
A. Vi serverar sill och potatis, öl/vatten, kaffe med kaka. Programmet
är ännu inte klart. Pris Kr 40:-.
Föranmälan senast 2 juni på distriktets tel 702 30 50 eller textis 702 30
60. Skrivtolk är beställd. Önskar Du annan tolkmetod, ber vi Dig själv
kontakta tolkcentralen.
Kursen omfattade dels speciell cochlea implantatinformation och
hörselproblematik, dels TSS-träning. Kvaliteten på en kurs beror ju i
hög grad på innehållet, miljön runt om,
men det allra mesta beror på deltagarna.
Rehabiliteringsträning
Geoff Plant, ordf. i Hearing Rehabilitation Foundation, USA, var den första
av våra föreläsare. Han berättade om "Rehabilitering i syfte att
optimalt utnyttja tekniken".
I början gav CI:t begränsad hörsel men mycket positiva reaktioner från
de implanterade! De flesta idag har mycket högre förväntningar. De möter
stjärnpatienter före operationen och tror att de skall uppleva implantatet
likadant. Somliga känner sig, trots att de fått mycket hörsel tillbaka,
besvikna. Så Geoff sa, att hans grupp, alltså de som jobbar med oss
tilltänkta patienter, måste vara blygsamma, när de berättar om vilka
nivåer man kan nå så att tilltänkta plantor har realistiska
förväntningar.
Ny bok om hörselskadades livserfarenhet
Plantaföreningen hade glädjen att till alla föreläsare överräcka
"Att inte höra (till)", en bok av personer från Nätverket för
hörselskadade. Boken hade alldeles nyligen kommit i tryck.
Agneta Österman, nyopererad planta, berättade om tillkomsten av boken, som
innehåller berättelser och livserfarenheter hämtade från nätverket
hösten 2002. Sammanställningen är gjord av Karolina Sjödin, Stefan
Pettersson, Ulla Ståhlberg och Agneta Österman, "NHF-bokgruppen".
Mer att läsa om boken finns på www.nfh.info.
Den kan beställas via www.moja.nu/bokprojektet
eller distributören www.books-on-demand.com
Barndomshörselskadade "plantan" Veras recension av boken var
målande: "Det var den bästa bok jag läst! Tänk om jag hade haft den
under min uppväxt! Den här boken skall jag alltid ha på
nattduksbordet". Den som vill vara med i nätverket måste anmäla sig,
men det kostar inget. www.nhf.info
Agneta tränade oss också i tekniken att SMS:a, dvs
sända meddelanden via mobil.
CI-teamet, Huddinge Universitetssjukhus
Alla CI-hörande blir lika glada och frågvisa vid möte med CI-teamet.
Denna
gång var det vår gamle vän, prof. Göran Bredberg, som besökte oss
tillsammans med Gunnar Eskilsson, den nye "Bosse Lindström", som
Göran Bredberg presenterade honom samt pedagogen Eva Agelfors, som många
också känner igen sedan länge.
Med en kort historik från CI-operationernas start 1984 i Sverige till
dagens utveckling inledde Göran Bredberg sitt anförande. Idag har MedEl en
stor andel av den svenska CI-marknaden. Speciellt används deras huvudburna
CI med batterierna på kragen på de små barnen. Även Cochlear (Nucleus)
används i stor utsträckning. Clarion har haft vissa bekymmer med
infektioner vid elektroden, Denna elektrod är nu utbytt. Clarion har legat
lågt men verkar vara på väg tillbaka.
Göran Bredberg berättade, att försök har gjort med helt inopererat CI,
men det fungerade ännu inte. Problemet var att mikrofonen satt i
hörselgången och växte fast, vilket inte bör ske.
Programmeringen är också ytterst viktigt, så att ljuden
låter så nära det ljud som normalhörande uppfattar.
Elektroderna har utvecklats. Närheten till hörselnerven är viktig för
att erhålla ett bra ljud. Hos personer med hörselrester kan man utnyttja
en kombination av elektrisk och akustisk stimulering, där den
konventionella hörapparaten ger bastonerna och CI:t diskanten. Man
använder en lite kortare elektrod och förstör därigenom inte
hårcellerna längst in i snäckan där basljudet uppfattas.
Man har också gjort försök med att CI-operera båda öronen. 250
patienter (totalt) har hittills fått 2 implantat. 200 av dem är barn. Att
man valt att satsa just på barnen beror ju på att de har hela livet
framför sig! De får 18% bättre ljuduppfattning med bilateralt CI.
Ljudet blir bättre, speciellt ljudlokaliseringen.
Finns det något negativt med 2 st CI:, frågade vi. Det innebär givetvis
en något större risk med två operationer och kostnaden!!
Gunnar Eskilsson redogjorde bl a för olika
stimuleringsmetoder och för olika tillbehör, som finns till CI:t, bl a
T-slingor.
Eva Agelfors berättade, hur vi "plantor" uttryckte oss om vårt
ljud. En del säger: "Oj, vad det låter!" Andra: "Det låter
bra!". Med hjälp av taltesterna som görs kan man t.ex få fram om
patienten saknar ett ljud och behöver omprogrammering av sin processor.. De
patienter, som har mycket god taluppfattning, testas med olika typer av
bakgrundsbrus. De patienter som har ett CI och en hörapparat tycker, att
ljudet låter bättre än de med bara CI!
Nya forskningsområden
Göran Bredberg arbetar tillsammans med bl.a CI-teamet i Uppsala i ett
EU-projekt där man undersöker effekten av neurotropiner,
nervtillväxthormon. Tre gånger så mycket nerver växer ut om man tillför
tillväxthormon. Om man hade en liten pump som injicerade hormon skulle man
kunna få en bättre tillväxt av nervtrådar.
Rehabilitering före och efter CI-operation
Kurator Gun-Britt Olsson från CI-teamet, Uppsala Akademiska sjukhus,
berättade
dels om behovet av allsidig och varierande rehabiliteringsinsatser för
gravt hörselskadade och vuxendöva personer dels från CI-teamets
verksamhet i Uppsala. 16 personer har nu fått ett cochlea implantat i
Uppsala, av dem är 3 barn. Dessutom har man gjort 7
hjärnstamsimplantationer, där den inopererade elektroden sätts direkt i
hjärnstammen.
Gun-Britt berättade att det kändes bra, att man nu har
lättare att få en CI-operation i C-län. Det hade varit jobbigt under de
år som Uppsala inte remitterade till CI-operation.
I ett rehabiliteringsprojektet startat 1995 hade Gun-Britt tillsammans med
pedagogen Majvor Hellström låtit 12 vuxendöva personer besvara 72 frågor
och djupintervjuat 8 personer.
Dessa 8 personer, som intervjuades, hade tillsammans behov av 34
olika insatser, men endast fått en del av dessa. Slutsatsen var helt klar,
att det man inte vet finns eller inte vet, att man har rätt till, frågar
man inte efter som funktionshindrad. Viktigt att man i en basrehabilitering
får en bred information så man vet vad man kan plocka ibland!
Gun-Britt menade att för många kan det är svårt att komma över
tröskeln att börja använda tolk. Det går inte att bara lämna ut en
broschyr! Man behöver skolas in och tränas!
Hon berättade vidare att Uppsala CI-team arbetar tillsammans med CI-teamen
i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå med att ta fram en "Nationell
rehabiliteringsmodell för vuxna med cochlea implantat".
Gun-Britt tog också upp det stora behov som finns av
rehabilitering efter en CI-operation och hur olika det kan vara från person
till person. Idag opereras många med hörselrester och de skall tränas att
höra med ljud och elektrisk stimulering samtidigt. Det kan ta tid att få
ljudet att kännas hemtamt.
Även hon uppmanade oss, plantor, att vara medvetna om att resultatet blir
väldigt olika, så att vi inte förespeglar tilltänkta patienter för bra
resultat. Risken är då att de har för stora förväntningar och blir
ledsna och besvikna. Bra går det för alla, men utifrån var och ens
förutsättningar. Ingen Gun-Britt har träffat, har ångrat sitt beslut om
operation!
Gun-Britt uppmanade oss till sist att läsa VIS-hemsida och deras
policyförklaring, vad man kräver av rehabilitering i samband med
CI-operation! Läs den, den är utmärkt!
Information om sjukersättning
Christina Fröberg, försäkringskassekonsulent från Uppsala, berättade om
"Sjuk- och aktivitetsersättning" - ny benämning på sjukbidrag
och förtidspension. Nya regler gäller från med i år. Ersättningen
beräknas på ett nytt sätt och har fått nytt namn. Reformen har enl.
Christina tillkommit för att det skall bli ett mer rättvist system! De
flesta tjänar på det nya sättet att beräkna! Man räknar de tre bästa
åren inom en ramtid. Det skall inte finnas
långa sjukskrivningar. Den, som vill se vad det ekonomiskt skulle innebära
i ens eget fall kan använda försäkringskassans broschyrer eller kontakta
personal på kassan!
Om någon känner behovet att gå ner i arbetstid för att inte bli utbränd
så skall en utredning ske. Den skall göras tillsammans med representanter
från försäkringskassan, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren. Det är
försäkringskassan, som är huvudansvarig. Få känner till, att som
första steg i en minskning av arbetstiden skall man ringa upp en (oftast)
okänd handläggare på försäkringskassan. Vissa har en bra kontaktperson
på sin arbetsplats. För att få både socialt stöd och hjälp av en
person med kunskaper om de lagar som gäller, finns även chansen för oss
med hörselnedsättning att kontakta kuratorn på Hörcentralen. Kuratorn
kan då ge stöd i kontakt med samtliga inblandade.
Produktinformation
Björn Möllerström, MedEl, och Håkan Börjesson, Biocord (Nucleus),
berättade om sina firmors senaste produkter och lät oss fråga fritt,
först tillsammans, sedan uppdelade efter respektive CI-fabrikat.
MedEl:s TEMPO + en huvudburen apparat, som kom 2002, har en vinklad
batterihållare. Man kan använda vanliga laddningsbara batterier som sätts
på kragen eller kläderna. Inget behöver sitta i örat. Combi 40+.
Elektroder finns i tre olika utföranden standard, short (kort elektrod vid
förbening) och en speciell elektrod som Göran Bredberg och Bosse Lindstöm
utformat
GB split array, där både bas och diskant kan stimuleras
vid förbening i
cochlean.
Nucleus senast CI heter C124 och alla kan nu få en
huvudburen modell. De gamla kroppsburna processorerna kommer att försvinna!
Den nya telespolen kommer att göra livet lättare! För den som vill och
kan använda mobiltelefon rekommenderas "hands free sladd" för
Ericsson-modeller och en motsvarande halsslinga för Nokias
mobiltelefonmodeller.
E-mail info@mollerstrommedical.com
resp hakan.borjesson@biocord.se
Hörapparater till Barn i Odessa och Tiraspol
En kväll berättade Helena Lanzer-Sillén med stor entusiasm om
biståndsprojektet
"Hörapparater till barn i Odessa och Tiraspol". Det är ett
fantastiskt arbete som den svenska gruppen gör. Vi plantor var fulla av
beundran. I ett land med mycket fattig befolkning, där hörselskadade och
döva har ännu lägre status än i Sverige, provar man ut insamlade
hörapparater och förser barnen även med individuella proppar. Många av
barnen skulle annars inte ha haft någon hörapparat, medan de nu har
möjlighet att använda befintliga hörselrester. Teamet har också vädjat
till lokala myndigheter att förse barnen med fria batterier. De förstod
betydelsen av detta önskemål, men ekonomin är så skral att de inte kunde
lova att genomföra detta.
Vad är det att vara hörselskadad i Sverige mot att vara
det i Ukraina och Moldavien? Man kan bara önska att biståndsgruppen har
hälsa och energi att fortsätta, så att barnen i öst kan hjälp att
höra! Gruppen tar gärna emot hörapparater och andra hörseltekniska
hjälpmedel.
Tack
alla som hjälpte oss till en sådan intressant vecka på Wik inte minst
studierektor Anders Nordström och våra fantastiska TSS-lärare Karin
Hedlund-Wallin och Marianne Harpe, som tränade med oss varje dag och en
härlig dramalärare Bim, som övade oss i kroppsspråk. ( Återgivet i
ngt förkortat skick)
Anita Wallin
Den som vill läsa mer om vår kurs, se LUREN nr 2,
Uppsala HRF:s tidning,
Distriktsnytt eller på nätet se www.hrf-sthlmsdistrikt.org.
CI-föreningens årsmöte, 18 mars
Årsmötet var denna gång förlagd till Wiks folkhögskola på
tisdagskvällen den 18 mars. Utöver kursdeltagarna hade ytterligare några
medlemmar kommit för att delta. Gustaf Söderlund, aktiv i Uppsala,
ny-opererad och ny CI-medlem, valdes till årsmötesordförande. I vanlig
ordning klarades verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen
snabbt av och i enlighet med revisorernas förslag beviljades ansvarsfrihet.
Anita Wallin omvaldes till ordförande liksom övriga styrelsen med ett
undantag. Elsie Johansson hade undanbett sig omval, och Agneta Österman kom
i hennes ställe. Stadgarna justerade betr dubbelanslutningsavgifter. En
verksamhetsplan antogs. Inga motioner förelåg.
Rikskonferens för vuxendöva i Knivsta 29-30 mars
Mötet hade arrangerats av HRF:s riksförbund för att vi vuxendöva
skulle få en chans att
diskutera våra speciella frågor och även utvecklas tillsammans. Med från
förbundet fanns Rolf Pettersson, Kerstin Linde, Kerstin Torstensson,
Jan-Olof Bergold och Olle Quist.
Det mest givande var att träffa andra vuxendöva samt att tillsammans med
dem diskutera VXD-frågor med Kerstin Torstensson, tyvärr så var hon bara
där ett par timmar!
Motivationskonsulten Per Winblad, författare till boken "Salomons
principer" inledde med en föreläsning om "Personlig utmaning -
att vända hinder till möjligheter" Intressant att få ta del av vad
hörande haft tillgång till länge. På kvällen bjöds vi på en mycket
god middag och blev underhållna av det blekingska Nöjeskompaniet, som
lurade oss till många skratt och vacker sång!
Kerstin Torstensson inledde med att säga att den viktigast uppgiften för
HRF är att utjämna skillnader mellan hörselskadade och hörande! Cochlea
implantat och TSS fick en stor del av tiden under diskussionerna. Jag
tror, att vi var 11 CI-hörande med på konferensen. Kristina Olsson
representerade Sydplantorna och Leif Landén Västplantorna och undertecknad
CI-föreningen i Stockholms län. Plantorna hörde till de mest aktiva
utfrågarna!
Bernt Dahlén från Örebro var först ut. Vad gör HRF för dövfödda barn
med CI? Kerstin Torstensson svarade att HRF samarbetar med BARNPLANTORNA.
Diskuterades också om att bilda en rikstäckande grupp för CI! Vi vet att
vårt förbund är på väg att diskutera CI-frågor med oss, något de
borde ha gjort för länge sedan!
TSS och TSS-lärarutbildning
Problem idag att fylla platser vid VXD-tolkutbildningen Någon frågade
varför har HRF sagt nej till att ge ut ett TSS-lexikon? Från förbundet
har man inte velat ha ett lexikon för man kan inte definiera vad TSS är.
Man inväntar först ett projekt lett av Kerstin Nelsäter om vad TSS står
för. Den kommer till sommaren!
Vem skall ansvara för TSS? Kerstin Torstensson med stöd av Birgitta
Magnusson gav svaret att det måste vara landstinget som har huvudansvaret
men HRF måste kämpa för TSS inom rehabilitering och HRF måste gå in i
nödläge.
Vem ansvarar för TSS-lärarutbildningen? Här krävs en insats om vi skall
kunna utöka antalet personer som kan TSS-a. Kerstin Torstensson sa, att
Tolk och Översättarinstitutet (TÖI) har ansvaret för TS-utbildningen. De
bör också ha ansvaret för TSS-lärar-utbildningen.
Kerstin informerade också om att i framtiden kommer tyvärr anhöriga ej ha
rätt att utan kostnad deltaga i rehabkurser. Vi hörselskadade frågade oss
då, vad vi skall ha TSS till, om de anhöriga ej skall ha rätt att lära
på samma villkor!
Det är viktigt för oss, att audiologerna finns kvar, viktigt med översyn
och plan för vem som är ansvarig för slingor i olika sammanhang. De olika
grupperna bör vara representerade i förbundsstyrelsen.
Under diskussionen om intressefrågor, där förbundet just har skickat ut
på remiss såväl nya stadgar som ett intressepolitiskt program, togs
också upp att CI som hjälpmedel och gruppen med CI skulle omnämnas på
ett par ställen för att göra det nya intressepolitiska programmet mer
riktigt och fullständigt. Rolf Pettersson framhöll att detta möte inte
var en remissinstans, men att de från förbundet ska ta synpunkterna med
sig. Han uppmanade oss att skriva motioner till förbundskongressen 2004.
Motionerna ska vara hos förbundet 6 månader före kongressen, dvs i mars
2004.
Anita Wallin
Barnplantornas konferens, 13-14 mars
Åter hade Barnplantorna tillsammans med CI-kliniken på Huddinge
Universitetssjukhus arrangerat en 2-dagars konferens 13-14 mars. Målgruppen
för konferensen var förskole- och skolpersonal, personal inom
hörselvård/habilitering och berörda myndigheter samt givetvis också
föräldrar till CI-opererade barn. Intresset för konferensen var mycket
stort. Deltagarna, som var 200, fyllde den stora aulan.
Programmet var omfattande. Konferensspråken var svenska
och engelska samt tolkning till teckenspråk Efter en kort inledning av
klinikchef Eva Karltorp och ordf Ann-Charlotte Gyllenram föreläste Warren
Estabrooks, audio verbal therapist och professor från Toronto i Kanada,
under rubriken "Foundations of Listening" under förmiddagen. Han
fortsatte efter lunch under rubriken "Techniques & Strategies"
Där han bl a visade en videofilm hur han tränade en liten pojke, som fått
implantat och behövde viss talträning. Barnet upplevde det som
lustbetonat. Allt var en skojig lek samtidigt som han sa efter eller svarade
spontant på olika frågor. Även kommande dag hade Warren Estabrooks
föreläsning under rubriken "Songs for Listening! Song for Life!
Professor Göran Bredberg gav en kort historik över
utvecklingen av CI, i världen och i Sveriges. Han redogjorde för
förbättrade operationsmetoder och snabbare processorer, möjligheter att
kombinera konventionell hörapparat med CI, om man har vissa kvarvarande
hörselrester, att några personer redan nu fått CI på bägge öronen,
vilket sannolikt kommer att bli vanligare i framtiden och dessutom trodde
han att kanske inom en 10-årsperiod skulle man troligen kunna operera in
hela CI-apparaturen i likhet med det man gör redan idag med pacemaker.
Överläkare Sten Harris, som numera förestår
CI-kliniken vid Rikshospitalet i Oslo, redogjorde för
"Multihandikappade barn och CI". Numera är det rätt vanligt att
även multihandikappade barn kan få ett CI. Resultaten varierar
naturligtvis utifrån de förutsättningar de har genom sitt
funktionshinder.
Av lägesrapporten för CI-kliniken som Eva Karltorp lämnade framgick
bl a att man räknar med att utföra 70 CI-operationer på Huddinge under
2003.
Produktinformation från Med-El lämnades av Björn
Möllerström och på fredagen redogjorde Håkan Börjesson för Cochlears
CI och tillbehör.
Fredagen inleddes av Geoff Plant från Hearing
Rehabilitation Foundation, Boston, USA, som redovisade sina framgångsrika
träningsmetoder med såväl barn som vuxna.
Ann-Charlotte Gyllenram redogjorde för dagens situation.
Flertalet föräldrar till dövfödda väljer nu CI till sina barn.
Mamma till Linus, Helene Lundahl, visade en film hur
hennes pojke utvecklats och trivdes med sitt CI.
Innan en kort sammanfattning av konferensen gjordes av Eva
Karltorp och Ann-Charlotte Gyllenram redogjorde de danska talpedagogerna
Helle Aagaard och Lone Percy-Smith för olika former av dokumentation av
CI-barns kommunikation och språkliga utveckling belyst via
videoinspelningarna.
Helena Lanzer-Sillén
Kära CI-hälsningar till er alla
CI-FÖRENINGEN I STOCKHOLMS LÄN
Anita Wallin
Helena Lanzer-Sillén
ordförande
adjungerad
|
|

|
|
Välbesökt träff för nya CI-hörande
På kvällen den 7 maj kunde Anita Wallin hälsa flera
nya CI-hörande välkomna till föreningens träff, som anordnats just
för nya "plantor". Utöver fyra från styrelsen, två tolkar
och hemsidesfotografen var det 21 personer, plantor och anhöriga, som
bänkade sig vid borden med lite smått och gott på tallrikarna.
Agneta Österman (CI-opererad 2002) var först uppe på podiet och
berättade om sina upplevelser på gott och ont sedan hon fått sitt
implantat. Det blev flera igenkännande leenden och goda råd och tips att
ta till sig.
Nästa kvinna på podiet var Britt Edoff, som CI-opererades 2000 och
alltså hade lite längre erfarenhet att ösa ur. Båda var i alla fall
överens om att CI är något av det allra bästa som har hänt dem.
Till sist fick vi också höra Anita Wallins berättelse. Hon var en av de
första som opererades 1990 och hade en rad både positiva och negativa
händelser att dela med sig av. Alla tre framhöll att det gäller att
lägga förväntningarna på rätt nivå och ta till sig alla fördelar
som implantatet medför.
Flera frågor och livliga samtal och diskussioner följde deltagarna sins
emellan. Nya CI-bärare, som inte tidigare varit anslutna tog till sig
utlagd information om medlemskap. Några köpte den nyutkomna boken
"Att inte höra (till)" och annat material som bjöds ut. Så
var det dags för hemfärd och den som kanske var tröttast av alla var
nog Pirjo Lehtonen, som hade kommit i stort sett direkt efter inkopplingen
av sitt CI på Huddinge US.
En bra dag, som tål att upprepas.
-------------
Ulla Ståhlberg
|
|

Anita hälsar välkommen
|
|

Britt berättar
|
|

Gustaf
|
|
|

Jonny
|

Kerstin och
Gun
|

Pia
|

Urban
|

Pirjo
|
|
|

|
|
BUSSRESA TILL ÄLVKARLEÖ DEN 23 APRIL 2003
Vi var 31 deltagare och 2 tolkar som deltog i resan. Vi
kom från från MHS – Teckenklubbarna, IGV och CI -Solna.Sundbyberg och
Täby med omnejds föreningar.
När vi alla samlats styrde vi resan till Björklinge, där vår guide
Leif Alpsjö steg på. Han är spelman och mycket kunnig om upplands
brukshistoria. Han började med att berätta om en bygdespelman,
Byss-Kalle, som betytt mycket för folkmusiken i dessa trakter. Det var en
mycket liten man men mycket omtyckt. Bygden har rest en staty över honom
utanför Björklinge kyrka.
På vägen vidare till Söderhällsgården berättade Leif om vallonernas
inflyttning och betydelse för bruksverksamheten i Uppland. Närheten till
Dalälven med dess forsar gjorde sitt till att trakten blev så
betydelsefull.
På Söderhällsgården fick vi äntligen vårt förmiddagskaffe och
smörgås. Det var lite knorr för kaffetarmen hade gjort sig påmind. På
gården har de byggt upp ett folklivsmuseum i naturlig skala, så man kan
se hur folk levde här på 1800-talet. Mycket intressant med alla redskap
mm. Tyvärr var det mycket blåsigt och kyligt fast solen sken. Vår
vandring till Laxön fick ställas in.
Leif berättade när vi for genom bygden, att militären på 1800-talet
hade en grupp där som övade brobygge över Dalälvens forsar. Deras
förläggningar finns kvar och har restaurerats, är nu bl.a. vandrarhem
och i en av byggnaderna finns ett militärmuseum och ett Stig Dagerman-rum.
Vi fick höra att Stig Dagerman föddes här 1923 på gården Norrgärde
och växte upp hos sina farföräldrar. Han återvände ofta hit även
sedan han flyttat till Stockholm och mycket av trakten finns med i hans
författarskap.
Militären byggde här en mycket vacker bro, Carl III bro, som finns kvar
än i dag och anses vara en av de vackraste gamla broar.
Så var det dags för lunch på turisthotellet och efter den åkte vi till
Älvkarleby kyrka. Vid ingången till kyrkogården ligger Stig Dagerman
begravd. I kyrkan berättade Leif om spelmansgillet och vad folkmusiken
och Byss-Kalle betytt och sedan spelade han på nyckelharpa och fiol.
Dags för hemresa och även nu berättade Leif om Upplands historia. Vi
sade hej till Leif när vi kom till Björklinge och sedan bar det av
hemåt efter en mycket lärorik dag. Vår buss var ny och vi hade en
mycket trevlig och hjälpsam chaufför. Tolkarna Stina och Therese
skrivtolkade i bussen och TSS-tolkade när vi var utomhus. Hade dessutom
slinga, som vi fått låna av kansliet, med oss, så jag tror att alla har
kunnat ta till sig allt som guidades.
Vid pennan Ingrid Bengtsson, IGV och CI-föreningen
|
|

|
|
CI-opererade på veckokurs på Wiks folkhögskola
Under tiden 17-21 mars, en ovanligt solig vårvecka,
var ett tjugotal "plantor" och några anhöriga på kurs på
Wiks folkhögskola. Skolan är vackert belägen vid en vik av Mälaren.
Kursen omfattade aktuell information från CI-teamet i
Huddinge. Professor Göran Bredberg var en av föreläsarna, till glädje
för de många plantor som opererats av honom. I sitt sällskap hade han
forskaren Eva Agelfors, som numera arbetar halvtid på HS samt ingenjören
Gunnar Eskilsson. Göran gav en kort historik. Av den kunde man förstå
den utveckling som skett sedan den första patienten opererades av honom
1984 med ett enkanaligt implantat till dagens ofta 22-kanaliga – från
att endast kunna uppfatta omgivningsljud till att många åter kan höra
bra t o m i telefon. Han berättade också om olika förbättringar, som
gjorts på senaste tid.
Att ljudet blivit mycket bättre och kommer ytterligare att förbättras,
att man numera också opererar personer med viss kvarvarande hörsel, där
man kan förvänta sig att CI-operationen ska ge mer hörsel än
marknadens starkaste hörapparat. Likaså att det nu är möjligt att
kombinera CI med hörapparat på det andra örat, ja t o m att man i vissa
fall kan kombinera CI och hörapparat på samma öra. Han berättade
också, att man i några fall - även här i Sverige - har opererat ett CI
på vardera örat med bra resultat. I en framtid, om ca 10-15 år kanske,
kommer man att kunna operera in hela CI:et precis som man gör med
pace-makers idag. Såväl Eva som Gunnar kompletterade Göran med
ytterligare information. Trots det fanns det många frågor att ställa om
teknik och annat.
Agneta Österman, själv CI-opererad, demonstrerade hur man kan använda
sin mobil för sms-meddelanden och hon redogjorde också för
"Nätverket för hörselskadade", som finns på internet samt
den bok som hon och några ytterligare personer sammanställt av inlägg
gjorda inom nätverket. Boken heter "Att inte höra (till), och
säljs av Nätverket.
En annan dag lämnade representanter för de två mest använda
CI-fabrikaten Håkan Börjesson, Cochlear, och Björn Möllerström,
Med-El, information. Efter en kort stund delades deltagarna in efter
vilket fabrikat de hade och så fick de tillfälle att ställa frågor och
få demonstration av olika tillbehör som nu utvecklats.
En dag var kurator Gun-Britt Olsson från CI-teamet i Uppsala,
föreläsare. Hon talade om "Basrehabilitering före och efter
CI-operation". Vidare hade vi besök av Christina Fröberg,
försäkringskassan Uppsala. Hon informerade om
"Sjukersättning", som är det nya namnet för förtidspension m
m.
Som ett nytt inslag i vår CI-kurs ingick också TSS-undervisning.
Deltagarna var indelade efter sina förkunskaper. Som ett litet speciellt
inslag fick man också pröva på med litet dramakunskap.
En kväll hade kursen besök av professor Geoff Plant från Boston, USA,
som berättade hur han tränar med vuxna och barn, som fått ett
implantat. En annan kväll berättade Helena Lanzer-Sillén om
"Hjälpen till hörselskadade/döva barn i Odessa", och passade
också på att be om hörapparater och andra hörselhjälpmedel, som
deltagarna inte längre har användning för.
Årsmötet hölls också en kväll på Wik och redovisas separat.
Av utvärdering framgick att kursen blev mycket uppskattad, men man hade
gärna velat haft ytterligare tid för att få ännu mer info, mer TSS,
mer social samvaro etc.
Hoppas, att det ska bli möjligt att även framöver kunna ordna sådana
kurser!
CI-föreningens årsmöte
Årsmötet var denna gång förlagd till Wiks
folkhögskola tisdagen den 18 mars. Utöver kursdeltagarna hade några
medlemmar kommit för att delta. Denna gång valdes Gustaf Söderlund,
aktiv i Uppsala, ny-opererad och ny CI-medlem, till årsmötesordförande.
I vanlig ordning klarades verksamhetsberättelsen och den ekonomiska
berättelsen snabbt av, och revisorerna beviljade ansvarsfrihet. Anita
Wallin omvaldes till ordförande liksom övriga styrelsen med ett
undantag. Elsie Johansson hade undanbett omval, och Agneta Österman kom i
hennes ställe. Stadgarna justerades betr dubbelanslutningsavgifter. En verksamhetsplan antogs. Inga motioner förelåg. Helena Lanzer-Sillén
|
|

|
|
Nobelkonferens i Stockholm
Med benäget tillstånd från Helge Nyström, som
skrivit referatet, saxar jag från VIS:s hemsidor www.visriks.nu/
To Restore Hearing
Kan man bota hörselskador? Att återställa hörseln
- mer än att kunna höra med hörapparat
Helge Nyström
Den 9-13 juni 2002 arrangerade Karolinska Institutets
Centrum för Hörsel- och kommunikationsforskning (CfH) en Nobelkonferens
kring temat To Restore Hearing. Vid konferensen presenterades inte endast
resultat från grundforskning rörande uppkomst, prevention och behandling
av skador i innerörat, utan också det aktuella läget beträffande de
försök som gjorts att tillämpa den nya kunskapen på människor.
Tjugosex av världens främsta forskare deltog i konferensen.
Mer än tio procent av befolkningen har hörselskad | |