|
|
 |
 |
 |
COCHLEA
IMPLANTATFÖRENINGEN |
 |
|
 |
|
Rapporter
Du vet väl att du
kan hitta tidigare rapporter under sidan Arkiv!
|
| |
|
| |
Höstmötet 2008
Föreningen höll sitt höstmöte
den 28 november på Blekingegatan. Tyvärr var det inte så
många som hade möjlighet att komma, men smörgåstårtan
smakade bra och umgänget blev som vanligt trevligt vid
kaffebordet innan vi började den formella delen av mötet
med sedvanliga genomgångar av verksamhetsplan och
budgetförslag som godkändes utan invändningar.
Föreningens webbmaster Ulla Ståhlberg har bett att få
pensionera sig från sysslan och Jonas Sahlberg erbjöd
sig att ta över "när det blir dags". Vår ständige
administratör Helena Lanzer-Sillén har också valt att
trappa ner och lämnat över en stor del av det
administrativa arbetet till Kitt Kyhlström-Quist på
distriktskansliet. Båda avtackades med en varm applåd.
Föreningen kommer att tillsätta en arbetsgrupp som ska
utarbeta en handlingsplan för framtiden. Vi behöver bli
fler medlemmar och vi måste också hitta sätt att
attrahera yngre personer. Ungefär en tredjedel av våra
medlemmar finns långt bortom Stockholmsregionen och vi
vill gärna erbjuda även dem så mycket som möjligt även
om de av geografiska skäl sällan eller aldrig kan delta
i våra sammankomster.
Som sista punkt på höstmötet kom Sveriges främsta expert
på vett och etikett – Magdalena Ribbing och berättade
engagerat och roligt om uppförandekoder i samhället. Hon
hade många dråpliga exempel från sin frågespalt på
Dagens Nyheter men också "viktiga" fakta som att EU
faktiskt bestämt sig för hur en europeisk
standardhälsning ska gå till. Man ska se varann i ögonen
och göra ett tämligen fast handslag, skaka 1,5 gång upp
och ned under 0,8 sekunder. Tänk vad kan få lära sig på
ett möte i CI-föreningen!
Veckoslutskurs på Wik
Den sista helgen i mars -09 planerar vi att ha vår
veckoslutskurs på Wiks Folkhögskola. Det blir ett
spännande program med lite nytt fokus inför framtida
verksamhet. Boka in helgen redan nu. Mer information
kommer längre fram.
Agneta Österman
|
| |
|
| |
Stor uppslutning på Teaterskeppet
Så blev det då
dags för föreningens stora satsning på egen konferens.
Teaterskeppet vid Skeppsbron var det lite annorlunda
lokalvalet. Månne eder ordförandes skärgårdsbakgrund
påverkade? Något försenat blev vi insläppta och äntrade
landgången för en intensiv dag ombord…
Cirka 70 anmälda deltagare var det och allihop dök upp
med något enstaka undantag pga sjukdom eller annat
förhinder. Föredragshållare kom från både när och
fjärran och de fick tillgång till varsitt
"utställningsbord" där de kunde visa upp sina produkter
och även svara på frågor i pausen.

Vi från föreningen hade ett stort bokbord där vi sålde
en hel del böcker, varav två var helt nya i vårt utbud:
Berth Danermark, en av våra föredragshållare, bidrog med
boken "Att (åter)erövra samtalet" och VIS bidrog med sin
helt nyutkomna bok "En angelägen bok om hörsel" som har
CI-tema. Dessa två böcker var de som sålde bäst.
Först ut bland
föredragshållarna var Berth Danermark från
Örebro, som gav oss tydliga fakta på hur
hörselnedsättning kan bidra till andra hälsoproblem,
framför allt sömnproblem. Han visade också på hur
viktigt det är med god rehabilitering, att man lär sig
acceptera och hantera den hörselförmåga man har.
Kerstin
Gustavsson från Eskilstuna gav oss ett extranummer
då hon framförde sin smått berömda "cippar-rapp".
JAG HAR ETT
CI-IMPLANTAT BAKOM MITT HÖGRA ÖRA,
DET ÄR EN LUSTIG MANICK SOM GÖR ATT JAG KAN HÖRA
SEN HAR JAG I
MIN SKALLE EN MAGNET OCH ETT CHIP,
TILL DETTA SÅ HÖR DET EN PROCESSOR SÅ CHIC
DEN SITTER
FAST I ÖRAT OCH MED EN MAGNET,
HUR LÄNGE DEN HÅLLER – JAG TROR I EVIGHET
JAG BYTER
BATTERIER VAR TREDJE DAG,
DEN KOSTNADEN ÄR DYR MAN FÅR NÄSTAN SLAG
SOM TUR ÄR
FINNS DÅ "KASSAN" DÄR BIDRAG GÅR ATT SÖKA
EFTER EN DEL TURER FICK JAG PENGAR TILL ATT KÖPA
BATTERIER,
BATTERIER DET HÅLLER MEJ IGÅNG
JAG KAN HÖRA VAD SOM SÄGS OCH ÄVEN EN DEL SÅNG
JAG HAR EN
MAKALÖS MANICK, EN MAKALÖS MANICK
DEN HAR GETT MEJ ETT NYTT LIV OCH EN RIKTIG KICK !!!
När
applåderna tonat bort klev Erik Pihl från
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge upp på
scenen och berättade om pedagogens arbete med att få
igång CI-hörandet. Han beskrev det som att vara
"blåsbälg" och få fart på "ljudglöden". Att försöka
förklara att de där konstiga ljuden som den
nyuppkopplade CI-bäraren kanske klagade över, faktiskt
kunde vara till nytta. Tinnitusen kan vara röster, och
klockklang kan vara musik. Alla har sin upplevelse av de
första ljuden och då är pedagogen ett stöd.
Gun-Britt
Ohlsson från Uppsala Akademiska Sjukhus tog sen över
stafettpinnen och berättade om psykosociala konsekvenser
av hörselnedsättning. Vi fick också höra en del om det
helt nya implantat som man just börjat med i Uppsala –
en kombination mellan hörapparat och CI som kallas EAS.
Här tar man tillvara de hörselrester som finns men låter
det nya implantatet ersätta örats funktioner i de
frekvensområden som inte längre fungerar så bra. En
spännande utveckling. Av Gun-Britt fick vi också veta
att det är ganska vanligt att personer som fått CI först
blir väldigt glada över att åter kunna höra, men sedan
kan det komma nedstämdhet i ett senare skede, där man
kan behöva stöd av både omgivning och proffs för att
komma tillrätta med sina känslor inför den nya
hörselförmågan.
Efter en
bensträckare blev det dags för produkttillverkarna att
berätta om sina produkter. Först ut var Yvonne James
från Advanced Bionics. Det här blev en utmaning för både
henne och oss eftersom Yvonne är engelskspråkig och hela
föredraget hölls på engelska. Tack vare hjälp från en
kollega till vår viceordförande hade föredraget
översatts i förväg så skrivtolkarna kunde få fram den
svenska texten på skärmen medan Yvonne pratade.
Anders Wedholm
från MedEl och Krister Johansson från Cochlear
presenterade därefter sina produkter. Det står klart att
alla ligger långt fram rent tekniskt. Laddningsbara
batterier och olika programinställningar är nästan
standard. Nu handlar det mycket om bra tillbehör såsom
FM-system. Man är också medveten om behovet av fuktskydd
och kanske rentav vattentäta processorer i framtiden. De
tre produkttillverkarna gjorde tillsammans konferensen
möjlig att genomföra eftersom de tog på sig varsin
tredjedel av kostnaderna. Utan dem hade föreningen inte
kunnat genomföra denna konferens.
För er som vill
veta mer om respektive företag rekommenderas ett besök
på deras hemsidor:
Advanced Bionics: http://www.advancedbionics.com/
MedEl: http://mollerstrommedical.se/
Cochlear: http://www.cochlear.se/
Lunchen avåts
under gemytlig samvaro och för de flesta också en ny
vända vid utställarborden innan det åter blev dags att
bänka sig i salongen.
Vi
fick lyssna till Britt Edoff som berättade om sin egen,
personliga hörselresa. Ulla Sand berättade därefter hur
det var att ha en barndomshörselskadad kollega som sedan
blev CI-opererad.
Dagens sista
programpunkt blev en paneldiskussion. Göran Linde, (UAS)
Eva Alsén Eklöf (HRF), Erik Pihl (KS), Gun-Britt Ohlsson
(UAS) och Anders Wedholm (MEDEL) försökte reda ut om CI
var framtidens hörapparat och om samhället verkligen
kunde göra besparingar på teknik eller rehabilitering.
Det ganska tydliga beskedet blev att vanliga
hörapparater troligen kommer att fortsätta finnas även i
framtiden och att samhället inte kan spara alls på att
skära ner inom hörselvården. Det blir i stället en
kostnad eftersom ohälsotalen är större hos personer som
inte får stöd och hjälp att hantera hörselnedsättning.
Det uttrycktes förhoppningar att man i framtiden skaffar
hörapparat för åldersrelaterad hörselnedsättning precis
lika självklart som man idag skaffar läsglasögon när
armarna inte längre räcker till.
Rent tekniskt är en av framtidens största utmaningar att
minska strömförbrukningen för ljudprocessorn så man får
bättre driftstid och lättare batterier.
Vi hann också med en diskussion om hur
brukarorganisationer kan bidra till utvecklingen och där
var panelen enig – vi ska vara reklampelare. Berätta om
hur det fungerar och hur det påverkar både oss själva
och vår omgivning. Det går utmärkt att skriva brev till
landstinget och "tacka" så de blir uppmärksamma på att
det faktiskt är verkliga personer som är mottagare av
budgetsatsningarna. Tyvärr var det inga politiker på
plats just den här dagen, men det får vi ordna till
nästa gång. För en sådan ville de flesta att det skulle
bli!
Tack alla som
kom, och alla ni som gjorde den här dagen möjlig! Tack
Anders W för att du så tålmodigt deltog i
paneldiskussionen fast stolarna inte räckte.
Tack även till Håkan Lantz som bidragit med några av
bilderna.
|

Fr v. Tolk, Agneta Österman,
Göran Linde, Eva Alsén Eklöf |
 |
|
| |

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
|
| |
Vår styrelseledamot, Anders Hansson, har deltagit i en
ABF-kurs i föreningsteknik. Kursen ges i två delar och
här kommer hans rapport från första kurshelgen som
enligt Anders själv var "kanonbra".
Rapport från kurs i Föreningsteknik del 1
En fredag
eftermiddag i slutet av september samlades en skara
människor från olika handikappföreningar för att gå en
veckoslutskurs i föreningsteknik. Kursen hölls på
Nynäsgården som ligger strax utanför Nynäshamn. Arrangör
var ABF, Arbetarnas Bildningsförening. Lärare var Lars
Åstrand som har en gedigen kunskap om föreningsarbete
efter över 30 års arbete i olika föreningar dessutom var
han en lysande föreläsare.
Fredagen började med att vi åt en gemensam middag. Efter
det fick vi information om vad vi skulle gå igenom under
helgen. Därefter blev vi indelade i grupper, dels för
att lära känna varandra men även för att presentera våra
föreningar för varandra. Efter det var det kvällskaffe
eller något stärkande från baren om man kände för det.
På lördag
började den riktiga kursen med en genomgång av
demokratins spelregler och grundläggande begrepp i
föreningslivet.
Först var det dock lite historia, den första riktiga
föreningen var nykterhetsrörelsen. Den skapades därför
att våra förfäder tittade lite väl djupt i flaskan. "Den
som läst Anders Fågelströms böcker vet vad jag pratar om
sa Lars". Sedan fick vi veta att kvinnor fick rösträtt
först 1921, vilket Sverige var sist med i norden.
Därefter gick vi igenom vad demokrati verkligen innebär
såsom yttrande och tryckfrihet. Att man får tro och
tänka vad man vill, likhet inför lagen råder, alla ska
dömas lika för lika brott, det senare tyckte många att
man kan diskutera hur väl det stämmer!
Vi gick även igenom olika typer av föreningsformer,
skillnader på direkt och representativ demokrati,
skillnader på olika föreningar exempelvis ekonomiska och
ideella föreningar.
Efter lunch gick vi igenom vad de olika personerna i
styrelsen gör.
Ordförande, kassör sekreterare osv. Vi fick också lära
oss det självklara att det inte är meningen att en
person ska göra allt arbete i styrelsen. Det kan
tydligen lätt bli så, allt enligt Lars! Efter det blev
vi åter indelade i grupper där vi fick genomföra olika
rollspel där vissa förutbestämda beslut skulle fattas.
Alla fick hålla i ordförandeklubban och alla tyckte det
var givande. Learning by doing eller upplevelsebaserad
inlärning som det heter på svenska.
Efter det var det middag och eftersnack i baren för dem
som hade ork kvar.
Söndagen
började med ordförståelse. Vi fick en lista med ord som
vi gick igenom. Verklig en nyttig övning. Vad betyder
acklamation? Har det månntro något med klimatet att göra
eller?
Vi diskuterade även om hur man kan utveckla och
förbättra en förening. Det var massor med olika förslag,
allt från mentorer, kurser och effektiviseringar. Allt
avslutade sedan med den oundvikliga kursutvärderingen.
Fortsättning
följer i november. |
| |
|
| |
Säsongsstart med produktinformation
(080917)
Vid mötet kring
hörseltekniska tillbehör med Anders Hansson från Bo Edin
AB i våras, framkom önskemål om fler sådana möten. Det
känns ju viktigt med information som underlättar för oss
att få kunskap om de tillbehör som nu finns på marknaden
och saluförs av olika firmor.
Styrelsen lyssnade och startade alltså höstsäsongen med
ett möte den 17 september i samlingssalen på
Blekingegatan kring "Hjälpmedel, som ska underlätta
vardagen, när hörsel inte räcker till".
Denna
gång fick vi träffa Anneli Erman från Bellman & Symfon
AB. Hon redogjorde att på företaget har man som
ideologi, att alla hjälpmedel ska vara lätta att själv
installera och genom trådlös överföring ska man slippa
en massa sladdar. På företaget har man sökt finna
lösningar som bygger på den allra senaste tekniken men
man har också bemödat sig om att ge produkterna en snygg
och modern design.
Anneli hade med sig en dörrsändare, som
aktiveras när man trycker på ringklockan.
Hon visade också en tryckknappssändare,
vilken kan används som dörrklocka istället för den
vanliga ringklockan men också som en bärbar larmenhet.
Då trycker man själv på knappen för att påkalla hjälp
eller annan uppmärksamhet.
Hon demonstrerade en telefonsändare för
att uppmärksammas på att telefonen ringer. Den har
faktiskt också fått en något annan användning. I många
mindre butiker har denna sändare placerats tillsammans
med en trampmatta vid entrén och gör då personalen
uppmärksam på att någon kommer in i affären.
Bellman & Symfon gör också babyvakt. Den
kan ställas in på olika känslighet. Som en liten
kuriositet nämnde Anneli, att det visat sig att
föräldrarna vid första barnet gärna vill ha babyvakten
inställd på högsta känslighet, men vid kommande barn
nöjer sig med en lägre känslighet, dvs att barnet måste
skrika något lite längre och något lite högre.
Så fanns det en brandvarnare som aktiveras
av både värme och brandrök.
Alldeles nytt i deras sortiment är en
armbandsmottagare, som trots sitt lilla format,
har en stor räckvidd. Med vibrationer och lysdioder i
olika färger ger den viktig information om telefon,
brand etc.
En något klumpig väckarklocka fanns också
i sortimentet, men den är säkert mycket effektiv Utöver
till hörselskadade och döva har klockan nämligen i stor
utsträckning sålts till föräldrar, som har svårväckta
hörande tonårsbarn. Klockan är försedd med lysdioder, så
man kan se om man väckts för det dags att gå upp,
telefonen ringer eller barnet gråter etc.
Ytterligare några apparater visade Anneli. Dessutom fick
deltagarna själva prova alla de olika apparaterna.
Det blev också
många frågor/svar under kvällens lopp. På frågan vilka
av dessa hjälpmedel som kunde erhållas på ordination,
dvs gratis, av hörselvården, så sa Anneli, att
landstingen har olika regler. Man måste alltså kontakta
hörcentralen och fråga. Bellman & Symfons produkter
finns att köpa hos ett flertal återförsäljare i såväl
Stockholm som Uppsala.
Som framgått av
ovanstående var det alltså inga sensationella nyheter,
som visades, men som också någon i publiken framhöll,
verkade det att vara bra och ändamålsenliga hjälpmedel,
som underlättar vardagen.
Istället för blommor avtackades Anneli för sin medverkan
med Ulla Ståhlbergs bok "Ljudriket i familjen ". (Vi
försöker alltså att sprida lite information tillbaka.)
Helena Lanzer-Sillén
|
| |
 |
| |
Förbundskurs 1-5 sept 2008
Nyss hemkommen från en intensiv femdagarskurs ska
jag försöka samla alla intryck och skriva en liten
rapport om vad som hänt. Det är som man säger, det är
svårare att skriva kort än att skriva långt och med
tanke på hur mycket som gjorts, sagts och hänt blir det
också en fråga om att sortera och välja ut de mest
intressanta bitarna.
Kursen startade
med en god lunch på Skeviks gård strax utanför
Gustavsberg. Härlig miljö och bra boende. Några kända
ansikten men mest okända. De tio deltagarna kom från
olika delar av landet och representerade såväl härliga
dialekter som många olika engagemang och erfarenheter.
Alla delade frikostigt med sig till varandra av sina
kunskaper men ett och annat lärde vi oss också av de
duktiga kursledarna. Anna-Greta Henriksson från
förbundskansliet var sammanhållande länk hela kursveckan
och höll god ordning på både oss, alla papper och övriga
föredragshållare.
Efter en presentation fick vi som veckans allra första
uppgift varsitt tomt kuvert. På detta kuvert skrev var
och en sitt eget namn. I dessa kuvert skulle vi allihop
någon gång under veckans gång smyga ner en liten lapp
där vi skrivit något positivt om just den personen.
Kuvertets ägare fick inte titta förrän efter kursens
slut, och som Anna-Greta sa:
- Man brukar inte hinna så långt på hemresan förrän man
öppnar och kikar i kuvertet!
Första
dagen ägnades åt HRF:s intressepolitiska arbete på olika
nivåer. En övergripande genomgång följdes senare under
veckan av fördjupning i olika intressepolitiska områden.
Vi fick också veta mycket om HRF:s organisation och
uppbyggnad och varför det fungerar som det gör i
dialogerna mellan föreningar, distrikt och
förbundskansli.
Vi var kanske inte riktigt nöjda med alla svar, men det
är alltid bättre att ha kunskap om hur och varför, då
har man också möjlighet att förändra och förbättra det
som kanske inte fungerar fullt ut. Att det ligger ett
stort ansvar på oss i föreningarna att ta reda på fakta
blev dock tydligare och tydligare.
Intressepolitikens huvuduppgifter är inom HRF att
utjämna klyftorna mellan hörande och hörselskadade, samt
att jobba mot full delaktighet i samhället.
Hörselskadade är ingen homogen grupp utan det är många
olika behov som ska tillgodoses. En så stor organisation
som HRF måste lägga sig på övergripande nivå och arbeta
med sådant som berör och förhoppningsvis gynnar alla.
Exempel på sådant arbete är den ljudmiljökampanj som
kommer att bedrivas över hela landet från och med 2009
och där lokalföreningarna gärna kan "haka på" och därmed
få rejäl draghjälp från förbundet.
En av
kursdagarna ägnades åt ledarutbildning och som
"inspiratör" hade vi Lotta Hellman som arbetet länge med
detta. En otroligt inspirerande dag som gav mycket
gnista att ta med sig i fortsatt arbete. Rollspel
varvades med fakta som presenterades på ett
lättillgängligt sätt. Mycket bra!
Dagarna gick fort fast det blev många timmar på
skolbänken. Goda måltider och regelbundna raster och
fikapauser gjorde att vi ändå orkade med. En och annan
tyckte kanske umgänget i baren på kvällen var en skön
paus också. Nästan varje kväll var vi några som gick ut
på promenad i de vackra omgivningarna. Skeviksgrottan
besågs liksom höjderna ovanför kursgården där vi hade
milsvid utsikt mot sjön och Finlandsbåtarna som nästan
köade för att komma ut på öppet hav.
På
bilden är det Marion från Västerås och Janne från
förbundskansliet som syns.
Gruppen fungerade utmärkt ihop och det blev en påtaglig
förändring i samtalsämnena under veckans gång. I början
handlade det mest om lite trevande frågor och svar "vem
är du och hur gör ni" i slutet löpte pratet betydligt
snabbare och det handlade om "jag har fått en idé och vi
kommer nog att ändra på vårt arbetssätt". Alla delade
frikostigt med sig av både bra och dåliga erfarenheter
och exempel, vi lärde oss mycket av varann och fick goda
råd på vägen. Snabbt resultat på de nya kunskaperna
således.
Vi lärde oss mycket om kollektivet i Öje (Dalarna) av
Peo, Lars från Helsingborg berättade om sin roll som
"elake kocken" och Eva hade mycket spännande att säga om
arbetet i Jönköping. Intresset för CI var stort, inte
minst från Jonas från Stockholm eftersom han snart ska
opereras. Många goda skratt blev det också under veckan,
inte minst när våra duktiga tolkar försökte skriva både
värmländska och dalmål precis som det lät. Och som
Gunilla från Hagfors sa: "dä bra dä fö då slippe r´om
skrive så mycke´". Och vi lärde oss teckna både "bull-shit"
och "I love you" och det kan ju vara kul att kunna även
om användningsområdena torde vara något begränsade. I
föreningsarbetet ligger förhoppningsvis dialogen
någonstans mellan dessa ytterligheter...
Men allt roligt
har ett slut och till sist var det dags att skiljas åt.
En hemuppgift fick vi med oss att jobba med tills nästa
gång vi ses på kursvecka nummer två som går av stapeln i
januari. Ämnet skulle hämtas ur det handlingsprogram som
antogs vid vårens kongress och undertecknad fastnade för
temat "Befria samtalet – habilitering och rehabilitering
för alla som behöver".
Så blev det dags att paddla iväg på föreningsarbets
vågor, och det är nog inte alltid det är så blankt och
lättpaddlat som när Helena från Lund och Lars-Ove från
Askersund passade på att ta en tur i kanoten. Men är man
fler som hjälps åt går det alltid lättare!
Med oss på
hemresan fick vi det där kuvertet där våra kurskamrater
nu lagt sina lappar. Det var både roligt och spännande
att öppna och se vad de skrivit.
På en av mina lappar stod följande:
"det finns inget säkert recept på framgång, men
däremot ett på misslyckande:
Försök vara alla till lags".
|
| |

|
| |
Eurociu
newsletter nr 8 -08
Ladda ner Eurociu newsletter nr 8 (på engelska).
Klicka
här! |
| |
|
| |
Rapport från HRFs
kongress i Örebro 22-25 maj 2008
Klicka här
Uttalande från kongressen -
klicka
här |
| |
|
| |
Forskningskonferens i Örebro "Befria samtalet"
Dagen började med en rolig, intressant och tänkvärd
föreläsning av zoologiprofessorn Sverre Sjölander.
Vi fick veta mycket om hur det går till att kommunicera
utan att tala och höra. Djur klarar detta mycket bra.
Fjärilar talar om vilken art de tillhör genom fläckar
och färger, insekter genom att "dirra på bladet de
sitter på". Andra pratar med lukt och känsel. Många
signaler går ut på att hitta en partner. Fågelarter som
lever i livslånga förhållanden har i allmänhet ingen
stor skillnad mellan hane och hona medan de som ska
bilda nya par varje år är mer färgranna för att kunna
fjädra upp sig inför motsatta könet. Att människorna
valde tal som kommunikationsmetod är mest en slump, vi
har nästan alla de andra kommunikationsmetoderna kvar
även om vi inte alltid är medvetna om det.
Birgitta Sahlén, gav oss insikt i hur barn med CI
samtalar jämfört med hörande barn. CI-barn ställer
kontrollfrågor oftare och behöver lite längre tid på sig
för att göra uppgifterna, men är annars lika aktiva i
samtal och problemlösning som hörande barn.
Robert Ljung berättade om miljöns betydelse för
hörbarheten. Efterklangstiden kan göra att ordens andra
stavelse dränks av ekot av den första. Efterklangstiden
i en lokal kan påverkas på många olika sätt med dämpande
material t ex.
Anders Ringdahl höll ett föredrag, speciellt
intressant för oss med CI, nämligen om livskvalitet hos
personer med grav hörselskada eller dövhet. Han
redovisade att de som fått CI hade fått en signifikant
höjning av livskvaliteten och citerade en patient som
sagt att det var att "komma tillbaka till livet".
Detta viktiga med att höra och vara delaktig kom även
Berth Danemark in på. Han redovisade i mycket
tydliga siffror och diagram hur personer med grav
hörselnedsättning fick även andra besvär såväl psykiskt
som fysiskt på grund av anspänningen med nedsatt
kommunikationsförmåga. I jämförelser med normalhörande
syntes tydliga skillnader i hur man upplevde sin
arbetsmiljö och livskvalitet. Det som vi så länge anat
finns alltså i tydliga forskningsresultat och jag
passade på att fråga Berth om han vill komma till något
föreningsmöte framöver vilket han gärna gör om det
passar i hans agenda.
Kim Kähäri fortsatte denna fantastiska konferens
med att berätta om de ljudnivåer dagens barn och
ungdomar utsätter sig för. Vilka otroligt stora risker
det finns och hur hörselskadorna tydligt ökar. Trots
detta görs inget och medvetenheten om problemet är låg.
Tinnitusproblem blir mer och mer vanliga liksom
överkänslighet för ljud och detta berättade Gerhard
Andersson mer om.
Dagen avslutades med en mer eller mindre otrolig rapport
om framtidens behandlingsmöjligheter. Mats Ulfendahl
beskrev genterapi och även "hörselpiller" som kan
förhindra grava hörselskador om de tas i förväg om man
vet att man riskerar att utsättas för kraftiga
ljudnivåer. Låter som hokus pokus men är faktiskt sant
och fungerar. Däremot är så kallade öronljus och
laserbehandlingar helt verkningslösa.
(2008) |
| |

|
| |
Rapport från veckoslutskursen på Wik 2008
Ankomst och
incheckning och en lunch inledde årets helgkurs på Wik.
Klockan ett befann sig en förväntansfull skara i "vårt
klassrum" där skrivtolkarna höll på att försöka placera
skärmarna på bästa sätt. Tyvärr saknades högt placerad
skärm vilket gjorde att bara de som satt i raden längst
fram hade fullgod tillgång till tolkningen. Men vi är en
luttrad skara, vi teknikanvändare ur det "batteridrivna
folket", så med god vilja och några flyttade stolar
hjälptes vi åt att göra det bästa av situationen.
Som första
föreragshållare kom Gunnar Eskilsson från
Huddinge CI-team. Gunnar berättade om olika
fabrikat, hur de utvecklas och vilka speciella finesser
som finns eller inte finns. En gedigen genomgång med
mycket fakta, men presenterad på ett sätt som gick att
förstå även för vanligt folk. Vi fick veta att det idag
finns tre personer (USA) som har en helt inopererad
utrustning. Även mikrofonen ligger alltså under huden
och det finns ett batteri som räcker ungefär fem år.
Ljudet blir inte lika bra som med extern mikrofon, men
man kan tydligen ansluta vanlig, extern processor till
den här inopererade varianten också om man vill. Den
största nackdelen var att med en inopererad mikrofon
låter kroppsljud mycket mer, rapningar, kurr i magen och
sånt vilket kan vara lite jobbigt. Men å andra sidan kan
man ju bada och duscha och ändå "ha ljudet på".
Efter en
kaffepaus samlandes vi igen för att diskutera
användarvänligheten på våra talprocessorer och övrig
utrustning. Det blev en del konkreta förslag, men också
mycket diskussioner om hur trevligt det vore om musik
lät bättre, laddningsbara batterier kunde hålla längre
tid och liknande. Viktigt för alla var förstås
funktionaliteten, men vad som menades med det kunde
skilja sig åt. Så tyckte t ex en person inte om
"tuppkammarna" (uppstickande knappar) på sin processor
utan ville ha fjärrkontroll, medan jag själv tyckte
precis tvärtom. Vi är ju alla individer och det är lätt
att förstå vilket problem tillverkarna har att hitta
lösningar som passar alla.
Efter middagen
blev det ett spännande föredrag av studierektor
Anders Nordström som berättade om Wiks historia. Vi
kände oss nog som skolelever (som inte kunde läxan) lite
till mans, när Anders ofta ställde en fråga om hur det
var med den ena eller den andra historiska händelsen.
Anders är en mycket bra berättare och extra spännande
blev det när vi sedan fick besöka Wiks slott och bese
den lite nyare riddarsalen och även fängelsehålorna från
1400-talet. Efter denna programpunkt blev det dags för
en härlig supé där alla lät sig väl smaka. Efter en lång
och innehållsrik dag fick vi sedan några timmars sömn
innan det var dags för nya aktiviteter.

Söndagen
började förstås med frukost, sedan blev det en variant
på tipspromenad i det vackra vårvädret. Klockan tio
samlades vi åter i vårt klassrum, denna gång för att
höra produkttillverkarna berätta om sina olika produkter
och tekniska framsteg. Björn Möllerström från MedEl
och Saga Dagnesjö från Cochlear deltog i
diskussionen om användarvänlighet där vi lyfte fram en
del förslag från föregående dag. Det blev mycket prat om
laddningsbara batterier, t-slinga och även möjligheter
att använda den trådlösa tekniken blue tooth på olika
sätt. Vi fick veta att dagens CI-processorer är ganska
tåliga mot fukt. All elektronik ligger inkapslad så om
man råkar få vatten eller fukt i processorn går det
nästan alltid att låta den torka och sen fungerar den
igen. Däremot ska man inte bada eller duscha med dem
förstås. Vi hade ursprungligen tänkt dela upp åhörarna
efter fabrikat, men eftersom vi bara hade en
skrivtolkmöjlighet avstod vi från det och tog
diskussionen i en stor grupp i stället. Bra tyckte en
del, men inte alla.
Andra dagens
eftermiddag gick åt till att prata om föreningens
arbete. Vi pratade om våra medlemsvårdare som fört en
delvis anonym tillvaro. Vi har alltså varit dåliga på
att tala om att de finns. Vi bestämde att det ska
skaffas små skyltar som dessa personer kan ha på sig vid
medlemsträffar så alla vet vilka de är. Det blev också
en diskussion om hur vår verksamhet kanske påverkas av
att fler och fler CI-opererade redan är medlemmar i
andra HRF-avdelningar, VIS eller andra organisationer.
Samarbete är självklart för de flesta, men vad ska
föreningens egna aktiviteter ha för fokus? En livlig
diskussion blev det där många tryckte på behovet av
sociala arrangemang, men där andra tyckte det var minst
lika viktigt att samla och sprida kunskap om
teknikutvecklingen. Den här diskussionen kommer säkert
att fortsätta – tänk på att du som medlem, anhörig eller
blivande medlem alltid kan framföra vad just du tycker.
Vi i styrelsen har ju till uppgift att försöka erbjuda
det som medlemmarna efterfrågar, därför är sådana här
diskussioner så värdefulla för föreningen.
Som sista
programpunkt denna intensiva helg hade vi den
obligatoriska utvärderinge och resultatet på den blev så
här:
Kursen som
helhet: Mycket bra (11 st) Bra (8 st)
Boende/mat
Mycket bra (9 st) Bra (11 st)
Gunnars
teknikföredrag Mycket bra (13 st) Bra (6 st)
Frågestund
Mycket bra (9 st) Bra (10 st)
MedEls föredrag
Mycket bra (7st) Bra (10 st)
Cochlears
föredrag Mycket bra (11 st) Bra (7 st)
Diskussion om
anv. behov Mycket bra (5 st) Bra (12 st)
Diskussion om
föreningen Mycket bra (6 st) Bra (9 st)
Vän av ordning
undrar förstås över siffrorna ovan, men alla har inte
svarat på alla uppgifter och därför ser det ut som det
gör.
I de fritt
formulerade svaren fick vi in synpunkter på avsaknaden
av högt placerad textmonitor Många tyckte de var för
lite tid för föredragshållarna, andra tyckte det skulle
varit fler pauser. En del hade föredragit uppdelning på
fabrikat när det gällde produktfirmorna. Problemet med
flera skrivtolkar gjorde ju att vi avstod uppdelning i
två rum. Detta får vi se över en annan gång. När
deltagarna ska delas upp måste ju varje grupp ha
skrivtolkning.
|
| |
 |
| |
Angående försäkring av talprocessor
Länsförsäkringar/WASA
Kontaktperson Lena Tobiasson tfn: 08/ 562 831 14
Hemförsäkring/allrisk - ersättningsbelopp max 40.000:-
vid skada/förlust.
Försäkringsbolaget erbjuder en fristående försäkring.
Årspremie 2000:-
Behöver ej tidigare vara försäkrad i bolaget.
Trygg-Hansa
Kontaktperson Mattias Andersson tfn: 08/ 693 14 42
Hemförsäkring/hemplus - ersättningsbelopp max 35.000:-
vid skada/förlust.
Försäkringsbolaget erbjuder en fristående försäkring.
Årspremie 1800:-
IF
Kontaktperson Jörgen Svensson tfn: 060-63 352 68,
jorgen.svensson@if.se
Hemförsäkring/allrisk - ersättningsbelopp max
50.000:- vid skada/förlust.
Försäkringsbolaget erbjuder specialförsäkring om
hemförsäkring finns tecknad i bolaget. Årspremie 1-2 %
av värdet på talprocessorn.
Folksam
Kontaktperson Christer Landelius tfn: 08/ 772 65 95
Hemförsäkring/allrisk - ersättningsbelopp max 40.000:-
vid skada/förlust
Försäkringsbolaget erbjuder i dagsläget ingen fristående
försäkring. Bolaget har tillsatt en försäkringskommitté
för vidare diskussion om ansvarsfördelning.
Ta även kontakt med
ert eget försäkringsbolag för ev. försäkring.
Kontakta ert
sjukvårdsområde för diskussion om ersättning vid
förlust.
Sektionen för
Cochleaimplantat
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge |
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|