Från HYViS var det 22 personer som anmält sig till den Dalahelg vi tillsammans med HRF Dalarna och HRF Gävleborg skulle genomföra 21-22 mars på Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika. Tre av de 22 kom från Sundsvall och en från Västerås – så vi var en ”brokig skara”. Eftersom 2 inte kom till mötesplatsen tidigt lördag morgon blev vi till sist 20 ”HYViS”ar som i bilar och en buss som färdades mer eller mindre tillsammans till södra Dalarna.

Väl på plats var vi ett 70-tal hörselskadade deltagare i yrkesverksam ålder som strålade samman för att ta del av intressanta föreläsare men också ta del av de utställare som fanns med under helgen och visade på allehanda hörselhjälpmedel. Sist men inte minst var det trevligt att träffa så många trevliga hörselskadade personer från när och fjärran! På lördagskvällen var det Bergslagsafton med god mat och underhållning av trubaduren Roger Zakrisson från Mora som underhöll med både prat, sång och musik. Och allt via slinga och skrivtolkning! För de flesta blev det sänggående när Roger sjungit färdigt – vi hade nästan alla varit uppe i ottan och dessutom varit aktiva lyssnare större delen av dagen – och nu var de flesta mycket trötta.

Att höra till – om hörselskadades psykosociala arbetsmiljö

Berth Danermark, professor, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet

Syftet med föreläsningen var att diskutera vad samtal är, att gå igenom kommunikation och problem under samtal, ge förslag på hur man kan förbättra samtalet.

Kan man inte följa ett samtal kan det bli svårt psykosocialt, och det gäller inte bara hörselskadade. För personer med hörselnedsättning kan man se markant mer fysiska problem som t ex problem med rygg och nacke. Ett samtal innebär att bli bekräftad, i boken ”Att höra (till)” handlar det om det talade samtalet – inte tecken etc. När samtalet inte funkar försvinner många detaljer. Hur vet man när man kan komma in i samtalet – när den andre är på väg att avsluta…. detta lär man sig att ”känna av” från födseln. Genom samspel med andra får man sin egen identitet.

Interaktionens syfte

• att etablera och upprätthålla sociala band
• genom sociala banden får vi vår identitet

Negativa kedjan

Brister i kommunikationen ? hotade sociala band ? identitet i kris ? negativa känslor.

Att samtala – dialogperspektiv

• sekvens
• handlingsrelaterat
• gemensamt meningsskapande
• symmetri/assymmetri (inte bara jag eller den andre som fördelar ansvar)
• metaspråk (hur man säger)

När man inte hör och säger ”Va?” irriterar det, särskilt om det kommer flera gånger, och bryter samtalsflödet. ”Ursäkta?” är något bättre. Men bättre är att använda något av det man hört innan och ställa frågan utifrån det. Det är viktigt att hålla igång samtalet.
Avslutande av inlägg – att personen sänker rösten en aning, längre mellan orden – registreras omedvetet av den andre som då kan komma med ett inlägg i samtalet. Detta kan vara ett problem för den hörselskadade som inte tillräckligt snabbt uppfattar detta – och någon annan hinner före i samtalet. Den hörselskadade kanske behöver ”fundera” på vad den andre sagt – och då blir man efter i samtalet.

Effekter för den hörselskadade

• Oro
• Reducerad tillfredsställelse
• Svårt göra sig själv rättvisa
• Svårt att upprätthålla vanliga aktiviteter
• Reducerad kvalitet i sociala relationer
• Isolering i familjen
• Förlust av nära relationer
• Hot mot integriteten
• Negativ självbild
• Identitetskris
• Pinsamheter, skuld, skam
• Positiva erfarenheter:
  - andras omtanke
  - bemästrande

Vad kan man då göra?

• Praktiska tips, t ex foldrar från HRF
• Ge akt på meningsskapandet
• Fördela arbetet solidariskt
• Hitta rätt balans
• Ta ansvar
• Utveckla reparationsstrategier
• Tydlig turtagning

Forskningsstudie av personer med hörselnedsättning

En forskargrupp på Högskolan i Gävle undersöker hur kontorsbuller påverkar människor genom att låta deltagare arbeta med olika typer av minnes- och problemlösningsuppgifter.

Personer med hörselnedsättning är många gånger är en bortglömd grupp på arbetsplatser så man har valt att inrikta studien på hur olika ljudförhållanden påverkar personer som har en hörselnedsättning. Yrkesverksamma personer som har en hörselnedsättning söks som är intresserade av att delta vid tre tillfällen under våren eller sommaren. Första tillfället är en träningsomgång. Varje person deltar sedan vid 2 tillfällen, en gång under rimligt bra ljudförhållanden och en gång under sämre ljudförhållanden. Undersökningen genomförs i ett laboratorium på Högskolan i Gävle. Mängden stresshormon kan komma att mätas i saliv och urin.

Den som ställer upp vid de tre tillfällena får som kompensation 990 kr. Om man är intresserad kan man kontakta Helena Jahncke, doktorand helena.jahncke@hig.se, tfn 026-64 81 24 eller 070-23 10 139.

Information om arbetsförmedlingen och försäkringskassan

Tyvärr fick vi besked om att ingen kunde komma från af och fk för att berätta om det som är aktuellt för oss hörselskadade. Det visade sig att de inte fick tillåtelse att delta på helgtid på grund av sparskäl.

Hela mötet beslöt på söndagen att markera i ett uttalande att vi var mycket besvikna. Vi har förståelse för eventuella sparskäl men att gruppen på ca 70 deltagare sett fram mot aktuell information från båda instanserna då det händer så mycket inom arbetsmarknadsområdet och försäkringsområdet. I vår grupp finns många deltagare som i dag har mer eller mindre svårigheter som är hörselrelaterade som rör arbetsmarknaden och försäkringskassan.

HRFs årsrapport 2008

Andreas Stjärnström, ombudsman på HRF, föreläste kring HRFs årsrapport 2008. Den innehåller mycket fakta som faktiskt också används av både myndigheter och andra instanser i samhället. Innehållet bygger på HRFs egna undersökningar samt fakta och statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), hörselvården, myndigheter, hjälpmedelsleverantörer m fl.

Över en miljon har svårt att höra i samtal med andra, hälften av dessa är i yrkesverksam ålder. Majoriteten har inte varit i kontakt med hörselvården, och många har negativa attityder till hörselskadan. 64 procent talar inte om sin hörselskada på jobbet. Hörselskadades attityder till sin egen hörselnedsättning är ofta en spegelbild av de attityder som finns runt om i samhället. En vanlig uppfattning är att en hörselnedsättning inte är så farlig och att man klarar sig ganska bra utan åtgärder och hjälpmedel.

Övergripande info om AF och FK

Andreas informerade också övergripande om arbetsförmedlingens och försäkringskassans verksamhet när det gäller oss hörselskadade.
När det gäller samhällets ansvar för stöd till hörselskadade så är arbetsförmedlingens uppdrag genom förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Målgrupper är personer med funktionshinder som har nedsatt arbetsförmåga och dessutom är nyanställda (upp till 12 månader), företagare eller fri yrkesutövare, anställda med lönebidrag, personer i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Särskilda insatser för personer med funktionshinder kan t ex vara stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, lönebidrag, kostnad för tolk, stöd till personligt biträde.

Försäkringskassans uppdrag regleras genom förordning om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel. Stöd till bidrag för arbetshjälpmedel ges till arbetsgivaren eller individen och maxbeloppet är 50 000 kr (om inte synnerliga skäl finns). Den som fått bidrag till hjälpmedlet äger det. Man beviljar hjälpmedel upp till 65 år.
Ca 900 hörselskadade har fått stöd till hjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen. Ca 200 personer har fått stöd för utredning. 25% av ansökningarna får avslag, för hörselskadade gäller det uteslutande hörapparater.

På gång i HRF

Andreas Stjärnström informerade också om det intressepolitiska arbete som sker inom Hörselskadades riksförbund. Han gav en snabb överblick om hur beslut tas inom organisationen och dels vilka ombudsmän som finns på förbundskansliet och vilka områden de ansvarar för. I september drar Ljudmiljökampanjen igång där syftet är bättre ljudmiljö, kampanjen ska avslutas i december 2010. En ny årsrapport kommer preliminärt i september och en kampanjwebb kommer att skapas. Man ska åka på turné landet runt under kampanjen och lyfta de aktuella frågor som hör till kampanjen.

Aktuella frågor riksförbundet jobbar med just nu är hörselvården i förändring (Skåne, Stockholm t ex), projekt Kommunikationscentral, tolkfrågor, tillgänglighet, juridisk rådgivning, arbetsgrupp kring menière, arbetsgrupp kring skolfrågor. Hörsellinjen ger information och praktiska råd och tips vart man kan vända sig. Vanliga frågor på Hörsellinjen är tinnitus, hitta rätt i vården, hörapparater och hörselteknik, hörselnedsättning, arbetsliv och försäkring, ljudmiljö mm. Över 60% av de 15 000 som kontaktat hörsellinjen är under 65 år och över 80% är inte medlemmar i HRF.

Juridiskt stöd för medlemmar

Om man har problem kan man som HRF-medlem vända sig till Hörsellinjen som ger grundläggande information, och om fördjupad rådgivning behövs förmedlar de lämplig kontakt. HRF har genom avtal knutit till sig juridisk specialkompetens inom Försäkringskassans område.
Så här kan man kontakta Hörsellinjen: 0771-888 000, txt via HRF växel 08-457 55 00,
www.horsellinjen.se, horsellinjen@hrf.se