Föreläsning med Runa Gustavsson

Bl a för att man vill förstå varför man har problem eller lider och hur man kan bättre hantera sina svårigheter. Vid en kris, t ex skilsmässa, dödsfall, kan man behöva psykoterapi för att kunna bearbeta det som hänt så att man ska kunna gå vidare i livet. Det kan vara korttidsterapeutiska samtal som exempelvis i samband med tsunamikatastrofen.

Psykosomatiskt betyder bl a att en psykisk konflikt uttrycker sig kroppsligt, att det kan visa sig i form av ont i magen t ex spänningsproblem är också ett tecken. Vanligt bland oss hörselskadade är att vi skjuter fram hakan för att koncentrera oss/lyssna och därför kan man känna av nacke/axlar. Existentiell kris kan vara att man undrar över meningen med livet, ångest för att inte leva ärligt med sig själv eller att inte leva upp till vad man förväntas klara av.

Bland barndomshörselskadade kan det kanske vara en konflikt med att man inte känt sig bekräftad. Man har varit väldigt prestationsinriktad och jobbat hårt för att bli bekräftad som människa. Andra problem kan vara att hörselskadan ”inte får synas” eller att man bara känt sig sedd som handikappad ­ inte som den individ man är. Det finns hos många hörselskadade en känsla av utanförskap. Hur jobbar vi med det ­ kan man leva med att ”låtsas höra” etc? Vad händer om jag inte gör det? För vissa kan t ex tinnitus ”vara i vägen” istället för koncentration på annat problem.

Att våga söka hjälp är modigt! Genom psykoterapi kan det även gynna omgivningen om jag förstår och kanske ändrar mitt sätt att vara.

• Psykiater ­ läkare, medicinsk utbildad. Får skriva ut medicin.
• Psykolog ­ psykologutbildad 6 år, humanvetenskaplig. Bred bas i utbildningen gällande mänskligt beteende.
• Leg psykoterapeut ­ specialistutbildning i psykoterapi, steg 2.

Olika terapiformer

Psykodynamiska terapiformer – att tala fritt om saker, förståelse ­ ökad medvetenhet om sig själv. Överföringsprocesser ­ ganska centralt i psykodynamisk terapi. Psykoterapi handlar mer om här och nu, inte alltid om barndomen som många tror. Men ibland behöver man förstå och bearbeta tidigare händelser. Vanligast är att gå en gång i veckan till psykoterapeuten.
Psykoanalys ­ ofta 4-5 gånger i veckan och man ligger ofta i soffa vid samtalen.
Kroppsorienterad psykoterapi ­ bygger på psykodynamisk terapi men man tar även med kroppen. För en del kan det kännas bra att ligga ner.
Hypnosterapi ­ – samlingsnamn för olika tekniker att gå in i en annan medvetandeform, mediation.
Kognitiv terapi ­ – fokusering på att arbeta med tanke, känsla, handling och att hitta lösningsstrategier ­ hur ser det ut och hur leder det ena till det andra.
Konstnärliga tearapiformer ­ – musik, drama, dans. Om man har svårt att uttrycka sig i ord kan t ex bild vara bättre.
Existentiell terapi ­ jobbar med livets frågor.

Forskning om olika terapiformer visar att det inte är någon skillnad i effektivitet. Viktigt är att det blir en allians mellan terapeut och patient ­ inte vilken metod. Det är också viktigt att patienten måste vara nyfiken och beredd på att utforska sig själv. Terapeuten ”tar inte hand om och fixar”, det är ett arbete mellan två parter. Viktigt är att det från början finns ramar för terapin om tid, antal gånger, arvode, m.m.

Runa, själv hörselskadad, är leg psykolog och leg psykoterapeut och arbetar privat. Hon arbetar också med Rolfing som är en kroppsterapimetod som också kan innefatta en psykisk process. Genom beröring och manipulation av bindväven kan kroppen förändras till en bättre strukturell integration och t ex få en rakare och friare hållning.

Ulla Sand