 |
|||
 |
|||
|
|||
 |
 |
 |
|
 | |
|
HRF Intresseförening Överkänslighet för ljud, ÖFL i Stockholms Län |
|
|
|
Föreläsningar |
|
|
Ljudkänslighet Inledningsvis - Det finns nästan ingen forskning överhuvudtaget när det gäller känslighet för ljud. Vad är ljudkänslighet? - ej klart definierat - "man reagerar på ljud som inte är farliga som om de vore farliga" - människor reagerar på ett visst sätt inför ljud som kan skada hörseln = signal går till smärtcentrum i hjärnan, det gör ont, reflex att skydda öronen. Det har ett så kallat överlevnadsvärde - när man är ljudkänslig kan man inte längre lita på att hörselsystemets bedömning av farliga ljud stämmer - reaktionen kommer även vid ljud som inte är farliga för örat - medicinska faktorer + undvikande av ljud + muskelspänning i kombination med fokusering av örat och yttre ljud ger ljudöverkänslighet - hårcellerna i innerörat fungerar som muskler – tränar du dem så orkar de mer och löper mindre risk för belastningsskador, men vilar man hela tiden från ljud - mera känslig - därför är undvikande genom t ex överdrivet proppanvändande riskabelt Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) - Kognitiv beteendeterapi www.kbt.nu - Alla somatiska problem har psykologiska sidor, det innebär INTE att problemet är "inbillat" eller liknande, bara att vi är olika bra på att hantera olika saker. - Syftet med vår behandling är att höja obehagströskeln, d.v.s. gränsen som avgör vilka ljud som är obehagliga eller smärtsamma. Det innebär att träna upp hårcellerna! - Undvikandet av ljud gör att ljudkänsligheten förvärras. Bästa sättet att minska ljudkänslighet är att närma sig ljud istället för att undvika dem. - Ett annat viktigt syfte med behandling är att man inte ska bli lika hindrad i det vardagliga livet på grund av att man måste undvika ljud hela tiden. - Att träna sina öron med lagom mycket ljud gör dem dessutom mer tåliga mot bullerskador vilket är viktigt i ett förebyggande syfte. - Själva träningen går ut på att man gradvis och kontrollerat, med mycket hjälp utsätter sig för mer besvärliga ljud. - Träningen sker både med ljud som inte är särskilt jobbiga och genom att exponeras för situationer där ofarliga men obehagliga ljud hindrar från att göra det man vill. - Även om det bara går att höja toleranströskeln till en viss nivå - somatiken sätter stopp - handlar det även om att minska rädsla, oro och irritation. Mu kan se till att ljudkänsligheten inte leder till lika mycket besvär eller hindrar lika mycket som förut. - Det betyder inte att man i onödan ska börja plåga sig själv med en massa höga och obehagliga ljud. - KBT-behandling inbegriper inledningsvis information om höga ljud, bullerskador och ljudkänslighet för att man bättre ska kunna bedöma vilka ljud som är farliga och vilka som inte är det. - Grundträning = att omge sig med mer ljud hela tiden så att grundläggande ljudnivå under dagen är högre, med syfte att öka ljudtoleransen med hjälp av ljud som inte känns obehagliga. - T ex följande ljud: - Intensivträning = att träna i situationer där det finns ljud som känns direkt obehagliga eller smärtsamma. - Till exempel:
Mobiltelefonsignaler - Effekterna kommer sällan förrän man både grund- och intensivtränat under flera veckor i sträck. Framtida forskning - Studie planeras vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i vår 2005 - Intresserad av deltagande? Linda Jüris, linda.juris@akademiska.se, 018-6115309
|
|
|
|
|
Ljudöverkänslighet Överkänslighet för ljud är ett tillstånd som har uppmärksammats alltmer på senare år. En definition på ljudöverkänslighet är "ett abnormt obehag av ljud som inte besvärar friska individer". Denna definition är helt naturligt ganska vag och man har försökt att definiera olika former av ljudöverkänslighet på ett mer precist sätt. Ett viktigt begrepp i detta sammanhang är hyperacusis. Enligt Goldstein och Schulman föreligger hyperacusis som obehagströskeln är lägre än 95 dB NL och det dynamiska området (området mellan obehagströskel och tontröskel) är mindre än 60 dB. Den definitionen innebär att patienter med hyperacusis besväras av en rad olika ljud som friska personer kan tolerera utan problem. Känsligheten varierar för olika slag av ljud. En del patienter tycker att högfrekventa diskantljud är obehagliga, andra upplever lågfrekventa basljud som mer problematiska. En patient med hyperacusis är ofta relativt ung eller medelålders. Enligt Axelsson finns tinnitus samtidigt i 86 % av fallen. Många av patienter har normal hörsel, men hörselskador förekommer också. Det brukar då ofta vara en ganska lindrig diskanthörselnedsättning. Enligt Axelsson är medelvärdet för obehagströskeln cirka 77 dB HL, vilket betyder att man upplever även vad som friska betecknar som måttliga ljud som obehagliga. Personer med hyperacusis är ofta ganska unga. Yrken som är överrepresenterade är musiker, lärare och kontorsanställda, alltså inte de "klassiska" bulleryrkena. Många av fallen är på något sätt kopplat till musik. Det finns också andra former av ljudöverkänslighet. Ett tillstånd som har uppmärksammats är fonofobi, "rädsla för ljud". Patienter med fonofobi upplever ljud som oerhört obehagliga och man försöker till varje pris undvika att utsätta sig för även måttliga ljudnivåer. I detta tillstånd finns en stark psykologisk komponent. Det finns också beskrivet överkänslighet för ljud kopplat till psykiatriska diagnoser. Det mesta uppenbara är att patienter med depression kan uppleva ljud, liksom även andra sinnesintryck, som obehagliga. En speciell form av ljudöverkänslighet är recruitment of loudness. Detta är ett tillstånd som finns vid cochleär hörselnedsättning och som har varit välkänt i många decennier. Det innebär att den subjektiva hörstyrkeökningen är mycket större i ett öra med en cochleär hörselnedsättning en i ett normalt öra. Förutom att patienten hör dåligt upplever han eller hon att starka ljud, är lika starka som en normalhörande, ofta faktiskt ännu starkare. Ett annat tillstånd är ljudöverkänslighet som kan förekomma är vid ansiktsmuskelförlamning, facialispares. Vid en sådan förlamning är stapediusreflexen satt ur funktion vilket innebär att örat inte har en normal ljudskyddande reflex. Patienten upplever många ljud som störande starka. Central ljudöverkänslighet förekommer vid neurologiska sjukdomar. Exempel på sådana är hjärninflammation (encefalit) och skallskador. Patienterna upplever ljud och andra sinnesintryck som störande. Ett exempel på en övergående hjärnskada är den som har druckit för mycket alkohol och som nästa dag är bakfull. I detta beklagansvärda tillstånd upplever ofta den drabbade att ljud- och ljusstimuleringar är obehagligt starka. I begreppet ljudöverkänslighet finns också en koppling till stressfaktorer. Dessa har diskuterats i samband med att barn ibland kan uppleva ljudöverkänslighet. Ljudöverkänslighet kan alltså ha en rad olika orsaker. Bakgrunden vid hyperacusis, vilket innebär att patienten ofta är normalhörande, vet vi dock inte med säkerhet. En förklaring kan vara att ett störande utåtledande system från hjärnstammen inte fungerar vilket skulle leda till att örat inte kan minska sin känslighet för olika typer av ljud. En annan förklaring är att hjärnans hörselsystem överreagerar på sinnesintryck från örat. Till detta bör vi lägga psykologiska faktorer och stressfaktorer som helt uppenbart är viktiga vid ljudöverkänslighet. Tidigare fanns inga behandlingsprogram för överkänslighet. Många patienter gick omkring med hörselskydd för att undvika starka ljud. Inom hörselvården avråder vi från ett ständigt bruk av hörselskydd eftersom örat måste utsättas för ljud med lagom ljudstyrka för att må bra. Denna stärkande effekt av måttligt starka ljud kallas för ljudkonditionering och är ett viktigt hörselfysiologiskt fenomen. Hörselskydd bör man bara använda vid speciellt bullriga situationer som när man åker i tunnelbanan eller lyssnar på musik som spelas på en hög ljudnivå. En intressant behandlingsprincip vid hyperacusis är att man utsätter örat för svagt brus under långa perioder. Detta ger en stärkande effekt på innerörat och minskar så småningom känsligheten för även starkare ljud. Ljudöverkänslighet är ett växande problem i samhället och fler och fler patienter söker på hörselmottagningar för detta problem. Fortfarande vet vi inte tillräckligt mycket om ljudöverkänslighet och mer forskning och klinisk utveckling är angeläget inom detta område.
|
|
|
|
|
|
Hyperakusis och
känslighet för vardagens ljud Ladda ner föreläsningen (pdf) KLICKA HÄR
|
|