|
|
 |  |
|
HRF Intresseförening Överkänslighet för ljud, ÖFL i
Stockholms Län
|
 |
|
Frågor
och svar om ljudöverkänslighet
|
|
|
|
Vad
är ljudöverkänslighet?
Ljudöverkänslighet kallas också
för ÖFL.
ÖFL betyder: överkänslighet för ljud och är ett
samlingsnamn för alla typer av ljudöverkänslighet.
ÖFL är när helt vardagliga ljud orsakar obehag eller
smärta, t.ex. porslinsskrammel, pappersprassel,
barnskrik, gälla röster, hammarslag, borrmaskin, dova
fläktljud m.fl.
Man kan ha olika problem med olika sorters ljud. En del
är känsliga för alla ljud (detta kallas hyperacusis).
Den som är ljudöverkänslig har ofta även tinnitus.
|
|
Vad
orsakar ljudöverkänslighet?
Man kan ha blivit utsatt för ett s.k.
ljudtrauma, en enstaka händelse som ljudknall från en
detonation, gevärsskott nära öronen, exploderande
fyrverkeripjäs m.fl. Det kan också uppstå efter en
tidsmässigt längre exponering som t.ex. discobesök
eller rockkonsert.
Personer inom vissa yrken är särskilt utsatta, t.ex.
dagispersonal, lärare, musiker, byggnadsarbetare m.m.
Om man som barn har haft problem med återkommande
öroninflammationer kan det orsaka ljudöverkänslighet,
antingen redan som barn eller senare i vuxen ålder.
Andra orsaker kan vara:
- Funktionsfel eller sjukdomar i örat (öronen) t.ex.
otoskleros.
- Skallskada, whiplash.
- Mediciner, droger.
- Käkledsproblem, spänningar.
- Skador orsakade av operation i örat (öronen).
- Borelia.
- Menieres sjukdom.
- Autism
Stress och överansträngning är ofta
en bidragande orsak och kan t.o.m. vara den enda
orsaken.

|
|
Vart
ska jag vända mig?
I första hand till hörselvården i
det egna landstinget för utredning, diagnos och
eventuell behandling.
|
|
Vilka
behandlingsmetoder finns och hjälper de?
Det finns idag inga mediciner eller
operativa ingrepp som gör att man blir besvärsfri. Det
finns dock exempel på personer som efter en tid blivit
i stort sett besvärsfria.
För oss andra gäller att man kan uppnå väsentlig
lindring.
Vid akuta problem ska man använda
hörselskydd och vila öronen så mycket som möjligt.
På läkares inrådan kan det också vara
nödvändigt att använda sömnmedel och/eller
antidepressiva medel. Finns öronsjukdom eller
spänningar ska dessa behandlas.
Vid långsiktig behandling gäller
att man uppmärksammar och skyddar sig mot starka ljud.
Det är ofta bra att "vila" öronen.
Överskydda inte öronen genom att ständigt bära
hörselskydd! Det finns då risk för att man blir ännu
mer ljudöverkänslig, tillfälligt eller permanent.
TRT betyder tinnitus retraining
therapy och är en behandlingsmetod som används
vid behandling av tinnitus. Det har visat sig att
metoden också är verksam vid ljudöverkänslighet.
Metoden består av flera delar. Den huvudsakliga delen
är användning av ljudstimulator. Det innebär att
öronen stimuleras med ett "vitt" brus. Detta
brus innehåller fragment av alla ljudfrekvenser. Det
betyder att bruset innehåller även de frekvenser som
man är känslig för. Meningen här är att örat
(öronen) tränas att tåla de ljud som man är känslig
för. Apparaten är oftast en bakom-örat-apparat.
Brusljudet ställs in på en lagom nivå (man justerar
själv). Träningen får bäst effekt om man tränar
flera timmar per dag.
KBT betyder kognitiv beteendeterapi
och används vid psykiatriska problem t.ex. stress,
ångest, sömnproblem, alkohol- drogmissbruk,
ätstörningar, fobier, hypokondri m.m.
Metoden kan vara verksam även vid ljudöverkänslighet.
Helt kort innebär metoden samtal och grundlig
information om ljudöverkänslighet. Man strävar
gradvis till att ändra beteendet och tankesättet mer
än att förstå och hitta grunden till problemet.
Bettskena kan ibland hjälpa om man
har bettfel , käkledsproblem eller spänningar.

|
|
Finns
alternativa behandlingsmetoder?
De vanligaste alternativa metoderna
är akupunktur, avslappningsövningar, sjukgymnastik, Qi
Gong, yoga eller meditation. Dessa hjälper inte alla
men kan ibland ha effekt. Det finns en mängd andra
alternativ som också kan vara bra men se upp för
oseriösa och halvseriösa metoder vars huvudsakliga
syfte är att tjäna pengar. Är Du osäker, kontakta
gärna ÖFL-föreningen!
|
|
Finns
det några mediciner som hjälper?
Tyvärr finns idag inga mediciner
eller medel som är verksamma mot ÖFL.
|
|
Påverkas
ÖFL av vilka mediciner man tar?
Man bör undvika:
- Acetylsalicylsyra-preparat typ Magnecyl (m.fl.)
- Malariamedicin – Klorochinfosfat och Kinin
- Alkohol
Detta gäller inte generellt för alla
ljudöverkänsliga.
|
|
Vad
kan man göra för att må så bra som möjligt?
Det är viktigt att må bra. Det gör
att man kan bearbeta sitt problem på ett konstruktivt
och bra sätt. Gör något som är intressant,
stimulerande och lustfyllt. Man kan också prova det som
sagts under "alternativa behandlingsmetoder"
ovan.
Det är också mycket bra att skaffa sig kunskap om sitt
funktionshinder. Man får då en insikt om sitt problem
och kan då bättre hantera situationen.
En annan möjlighet som vi i ÖFL-föreningen gärna
vill framhålla är att bli medlem. Man får då mycket
information om ljudöverkänslighet. T.ex. genom de
tidningar som man får. Det är Auris (8 nr. per år)
och Distriktsnytt (5 nr. per år). Vi arrangerar
föreläsningar och seminarier. Som medlem kommer man i
kontakt med andra ljudöverkänsliga och kan då utbyta
erfarenheter och få stöd och hjälp.
Vill du bli medlem, kontakta då kansliet tel. 08-702
3051 eller skriv ett mail till: janolov.vonwowern@hrf-sthlmsdistrikt.org
Stockholm 2005-08-22
Uppdaterad: 2006-08-22
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|