…hörsel

Vissa hävdar att vi genom att träna upp vår hörsel får högre koncentration, bättre balans och större välmående. Även om vi själva tror att vi har god hörsel skulle vi kunna höra mycket bättre. På samma sätt som vi inte använder vår hjärna fullt ut, finns det experter som menar att vi inte heller använder vår hörsel till fullo. Vår hörsel tar in det den är van att höra och det örat är vant att lyssna till.
En skadad hörsel leder till svårigheter att kommunicera med andra människor. En skadad hörsel innebär att förmågan att uppfatta ljud minskat i större eller mindre utsträckning, eller helt förlorats. Ofta är en skadad hörsel orsak till isolering och ensamhet. Vissa hävdar att vår hörsel är det viktigaste av våra sinnen. En förlorad hörsel förändrar hela vår livssituation. . . Läs mer –>

…hörselskadade

Ibland hör man sägas att hörselskadade bör bli mer medvetna, dvs att vi hörselskadade bör veta ”vilka vi är och vilka förutsättningar och möjligheter vi har”. Hörselskadade bör vara experter på sin egen hörselskada.
En viktig del i att bli medvetna hörselskadade är att få information om hur man gör ett audiogram och hur man läser det, hur en hörapparat fungerar och vilka hjälpmedel som passar bäst. Avläsningsträning och kunskap om hörselorganet är viktiga för hörselskadade.
Allt detta hjälper hörselskadade att bli medvetna om hur man fungerar och veta vem man är och att man vågar vara den man är. . . Läs mer –>

…menière

År 1861 beskrev Prosper Menière, en fransk läkare, för första gången den sjukdom som fått hans namn: yrselsjukdomen Menière. Menière publicerade flera uppsatser för att dokumentera sin upptäckt, men något erkännande fick han aldrig uppleva. Menière ansåg att en normal hörsel plötsligt kan börja störas av olika typer av oljud som följs av en mer eller mindre svår hörselnedsättning. Dessa störningar sker i innerörat och den drabbade får anfall av yrsel, dålig balans, känsla av rotation, illamående, kräkningar och svimning. . . Läs mer –>

…yrsel

Yrsel, eller balansstörning, är mycket vanligt förekommande. Några procent till var fjärde yngre och medelålders person rapporterar att de har yrsel. Motsvarande siffra för äldre är 40-50%. En stor andel, omkring 40 %, av patienter med yrsel har öronutlöst yrsel. . . Läs mer –>

…tinnitus

Bo Andersson, författare, har beskrivit tinnitus som örats magsår, eller som djävulens orkester. Författaren Björn Ranelid som sedan barndomen lidit av tinnitus, berättar att han ständigt har ett skärande, genomträngande ljud i öronen. ”Tinnitus gör mig trött intill medvetslöshet.”. . . Läs mer –>

…öronsus

Få personer med tinnitus vill beskriva ljuden/oljuden de hör som ”öronsus”. Bisurr, pip, fläktljud, gälla tjut, ångvissla, vattenfall, tonala ljud i takt med pulsen eller kontinuerligt, väsande, visslande, gnisslande , skrikande, en ljudmatta med brus, höga, skarpa toner, osv. uppges sällan vara öronsus. Oväsen vore ett rättare uttryck. Öronsus låter alltför lindrigt och motsvarar inte det man hör. Beteckningen öronsus innefattar emellertid alla ljud man hör i öronen – hur svaga eller starka de än är. Öronsus kan låta precis hur som helst.. . . Läs mer –>