hörsel, hörselskadade

  HRF Tinnitusföreningen i Stockholms län  

Tankar om och med tinnitus, 2001
Seija Bexar

Smärta
Jag har funderat mycket på likheter mellan kronisk eller ofta närvarande smärta och tinnitus.
Båda har en tendens att ta över och styra våra liv.
Hur kan man då förändra sin tillvaro till det bättre?
Jag tror att ett svar är att vilja. När jag ser tillbaka på mitt liv, där en period av tre år var konstant värk, har jag min vilja att tacka för mycket. Jag hade inget annat alternativ än att bli bättre. Jag fick tvinga mig till att börja tänka på att kunna gå ut och börja röra på mig. Jag visste att rörelsen var en förutsättning för att komma tillbaka till "livet".
När jag kände efter upptäckte jag att jag hade motstånd djupare inuti mig som sade, "Du kan ju vila idag så trött som Du är", eller, " Idag har Du så ont så Du kan gott unna Dig att låta bli", eller, "vädret är verkligen inget att hurra för så stanna Du hemma med gott samvete".
Det fanns hur många ursäkter som helst för att inte göra det som behövde göras. Jag hade inte då förankrat och tagit ett fullständigt beslut för förändringen i mitt inre. Mao kunde jag inte stå för mitt beslut. Jag trodde att jag ville en sak men egentligen så ville jag inte. Jag upptäckte att redskapet för att fullfölja beslutet var viljan. Viljan finns på olika nivåer.
Många lider av konstant trötthet, migrän, värk i leder och muskler. Frågan blir i allt lidande: Vill vi göra något åt det och till vilket pris? Är vi beredda att ta konsekvenserna för vårt beslut? Beslutet kan medföra ett hårt arbete, tandagnisslan och förtvivlan, men också underbara delsegrar på vägen och till slut: SEGER!

Öronljusbehandlingar
Jag har prövat på öronljusbehandlingar, två gånger till och med.
Jag hade inga förväntningar eller föreställningar inför behandlingarna, var bara nyfiken. Jag visste att öronljus användes av Hopi-indianerna och att det är ett gammalt beprövat naturmedel som enligt utsagor har en renande effekt.
Jag hade med mig en icke hörselskadad vän att jämföra med. Efter behandlingarna, som tog ca 7 min per öra, öppnade vi vaxrören och jag må då säga att vi blev överraskade. I bådas rör fanns massor av öronvax. Dessutom fanns någonting annat i mina rör som inte fanns i hennes, en sorts ljusbrun, lätt substans. Vi jämförde våra resultat även efter andra behandlingen, som var en vecka senare, och resultatet var detsamma. Nu tycker vi båda att detta är mycket spännande och har beslutat att göra 10 behandlingar för att se vad det ger.
Har Du erfarenheter av öronljus så hör gärna av Dig!

Vad är ansvar?
Många samtal har tagit upp frågan om ansvar. Vad är ansvar? Hur stark måste jag vara? Vad kan jag kräva av min omgivning? Vad är familjens ansvar när man får tinnitus och världen börjar gunga?
Ansvaret för att må bra kan bara var och en ha själv. Bara jag vet vad jag vill och behöver. Jag kan be och få hjälp på vägen. Det är en rättighet!
Ofta känner sig dock både den drabbade och den anhöriga hjälplösa och ensamma i situationen. Den anhöriga vill hjälpa men vet inte hur. Den drabbade vill oftast inte prata om problemet, eller känner för att prata långt senare när han eller hon har fått lite perspektiv på det hela. Under tiden har båda parter blivit sårade och ensamma.
En kvinna ringde helt förtvivlad över att inte räcka till. Hon hade ingen aning om hur hon skulle bete sig eller hur hon kunde hjälpa. Hon visste bara att hennes sambo hade oljud i öronen, mådde jättedåligt och bara låg och deppade. Han ville eller kunde inte prata om det. Hon i sin tur var ingen tankeläsare och hade ingen aning om vad det handlade om. Som tur var hade hon kraft att börja ringa runt och höra sig för vad detta kunde innebära och satte sig in i problemet.
Hon tog ett stort ansvar. Jag hoppas att mannen också tar sitt ansvar i att börja bli tydlig så att både han och hon har en chans att bearbeta problemet tillsammans och stötta och hjälpa varandra! Hittills har han vägrat prata om det.

Hur fantastisk är Du?
Hur länge sedan är det då Du sist gav Dig själv en klapp på axeln, tittade Dig i spegeln, mötte stadigt Din blick, nickade till hälsning och sade till Dig själv: "Du är en sjutusan till kvinna/man! Med alla mänskliga glädjeämnen och sorger står Du där med det där lite "utöver", med Din tinnitus. Du står stark och rak som en fura, böjer Dig lite i vinden, men Du står!
–Du är fantastisk!"
Jag har upptäckt att dagen börjar bättre när jag har kommit ihåg att hälsa på mig själv. Hur eländig jag än känner mig, eller ju eländigare jag känner mig, desto mer fascinerad blir jag av livskraften som möter mig när jag kommer ihåg att jag trots allt alltid orkar och någonstans i mig fortsätter alltid livet.
Den person jag lever med dygnet runt är den vars blick jag möter i spegeln. Det är också den person jag bör ha bäst kontakt med för vi har ett livslångt samarbete, ett kontrakt.
Jag rekommenderar: hitta glädjen i att möta Dig själv varje morgon och ge Dig ett självklart erkännande: Du är fantastisk!"