|
Påbyltad
Idag glittrar snön på takåsarna här på Söder. Kylan biter i
kinderna och snön knastrar under fötterna. Bara man är tillräckligt
påbyltad så är dagen underbar för en långpromenad.
Mina tankar går till hur vi bereder oss för livet och dess
glädjeämnen och prövningar. Hur pass påklädda är vi inför olika
situationer? Idag, t.ex. är det förskräckligt kallt ute om man inte
har ordentligt med kläder på sig, men med rätt kläder är det en
fantastisk dag. När vi möter prövningar borde vi kanske tänka: "vad
behöver jag för detta?, klarar jag det själv eller behöver jag
förstärkning?"
Framför allt bör vi lära oss att se och uppleva glädjen, njuta av
den länge så att minnet av den blir en förnimmelse av dess doft och
att vi bär med oss den i våra kroppar som en total upplevelse av
välbefinnande. Låt oss tillåta oss detta! Bilden av det goda i livet
har betydelse när det onda drabbar oss.Föreningsliv
Vi går med i en förening av olika orsaker. Vissa vill ha mer
fortlöpande information. Andra vill höra till och känna att de får
förståelse för just detta specifika problem, osv. I dag har
föreningen kanske en större betydelse än någonsin med tanke på alla
besparingskrav och indragningar av vård och service.
Bara genom att vara visar föreningen att det finns ett behov i
frågan och att beslutsfattare bör uppmärksamma vår situation. Det
ligger en tröst i att veta att man inte är ensam om problemet och
att en förening kan tala för alla sina medlemmar. Ofta har man som
enskild person fullt upp med att klara av vardagen och hålla sig
själv upprätt med alla tinnitusljud.
Höst igen
Välkommen till höstens verksamheter efter en regnig men
förhoppningsfullt, en skön sommar!
Själv har jag njutit av regnets lugn och det stillsamma tempo det
medför. Vädret påverkar oss på olika sätt. En del älskar solsken och
värmeböljor, andra gråa dagar och svalka. Det är som med smaken.
Alla känner vi den på vårt eget speciella sätt. Det här individuella
är spännande och ger våra möten nya dimensioner. Jag har använt
mycket av min tid till att lyssna på mina vänners beskrivningar om
hur de påverkats av den regniga sommaren och har lärt mig mycket.
Det är inte bara att man upplever, utan också hur man beskriver
upplevelsen.
På något sätt går tiden allt fortare. Knappt hade vi våren här och
nu är vi inne i en begynnande höst. Går tiden verkligen fortare,
eller..?
Carpe diem
I skrivandets stund skiner solen och molnen bildar små äventyr
på den blå himlen. En tacksamhetens tanke ilar snabbt förbi när jag
blickar ut genom fönstret; ett tack till molnen och regnet som
ihärdigt hållit sig kvar de senaste veckorna så att upplevelsen av
den blå himlen nu blir så intensiv. Tanken vandrar vidare och
insikter infinner sig om att så är det med allt i våra liv. Vad som
är bra eller dåligt är mycket en tolkningsfråga och eftersom vi inte
har facit i våra händer så kan vi inte tolka vad nuet bär med sig. –
Till dess: fånga dagen!
KASAM
Idag blickar jag ut över takåsarna på Söder och känner mig
tacksam för så mycket. Jag stillar mig i mitt arbete och bara är och
känner ett lugn och en glädje inom mig. Jag tycker att dessa stilla
stunder har blivit alltmer viktiga. Världen runtom är kaotisk och
någonstans måste man hitta en förankring och en trygghet.
Begreppet KASAM, känsla av sammanhang, kanske beskriver det jag vill
uttrycka. Ju mer begripligt, hanterbart och meningsfullt en människa
uppfattar livet, desto starkare är känslan av sammanhang, och detta
kan enligt vissa teorier förutsäga upplevelsen av hälsa och
livskvalitet.
I dessa stilla stunder ser jag en möjlighet att känna efter och att
se mig själv, var jag är, vad jag har och vad jag vill.
|
