Från föreläsningar

tillbaka
Varför psykoterapi?
Hur mår
hörselskadade
yrkesverksamma?
Juridisk rådgivning
Vilken hjälp från af?
Dalahelgen mars 09:
- Att höra till
- Forskningsstudie
- Info om af och fk
- På gång i HRF


	Referat från föreläsningar HYViS haft.
	Föreläsning med Runa Gustavsson i sept 2005 Varför psykoterapi? Bl a för att man vill förstå varför man har problem eller lider och hur man kan bättre hantera sina svårigheter. Vid en kris, t ex skilsmässa, dödsfall, kan man behöva psykoterapi för att kunna bearbeta det som hänt så att man ska kunna gå vidare i livet. Det kan vara korttidsterapeutiska samtal som exempelvis i samband med tsunamikatastrofen. Psykosomatiskt betyder bl a att en psykisk konflikt uttrycker sig kroppsligt, att det kan visa sig i form av ont i magen t ex spänningsproblem är också ett tecken. Vanligt bland oss hörselskadade är att vi skjuter fram hakan för att koncentrera oss/lyssna och därför kan man känna av nacke/axlar. Existentiell kris kan vara att man undrar över meningen med livet, ångest för att inte leva ärligt med sig själv eller att inte leva upp till vad man förväntas klara av. Bland barndomshörselskadade kan det kanske vara en konflikt med att man inte känt sig bekräftad. Man har varit väldigt prestationsinriktad och jobbat hårt för att bli bekräftad som människa. Andra problem kan vara att hörselskadan "inte får synas" eller att man bara känt sig sedd som handikappad inte som den individ man är. Det finns hos många hörselskadade en känsla av utanförskap. Hur jobbar vi med det kan man leva med att "låtsas höra" etc? Vad händer om jag inte gör det? För vissa kan t ex tinnitus "vara i vägen" istället för koncentration på annat problem. Att våga söka hjälp är modigt! Genom psykoterapi kan det även gynna omgivningen om jag förstår och kanske ändrar mitt sätt att vara. Psykiater läkare, medicinsk utbildad, får skriva ut medicin Psykolog psykologutbildad 6 år, humanvetenskaplig. Bred bas i utbildningen gällande mänskligt beteende. Leg psykoterapeut specialistutbildning i psykoterapi steg 2. Olika terapiformer Psykodynamiska terapiformer - att tala fritt om saker, förståelse ökad medvetenhet om sig själv. Överföringsprocesser ganska centralt i psykodynamisk terapi. Psykoterapi handlar mer om här och nu, inte alltid om barndomen som många tror. Men ibland behöver man förstå och bearbeta tidigare händelser. Vanligast är att gå en gång i veckan till psykoterapeuten. Psykoanalys ofta 4-5 gånger i veckan och man ligger ofta i soffa vid samtalen. Kroppsorienterad psykoterapi bygger på psykodynamisk terapi men man tar även med kroppen. För en del kan det kännas bra att ligga ner. Hypnosterapi samlingsnamn för olika tekniker att gå in i en annan medvetandeform, mediation. Kognitiv terapi fokusering på att arbeta med tanke, känsla, handling och att hitta lösningsstrategier hur ser det ut och hur leder det ena till det andra. Konstnärliga tearapiformer musik, drama, dans. Om man har svårt att uttrycka sig i ord kan t ex bild vara bättre. Existentiell terapi jobbar med livets frågor. Forskning om olika terapiformer visar att det inte är någon skillnad i effektivitet. Viktigt är att det blir en allians mellan terapeut och patient inte vilken metod. Det är också viktigt att patienten måste vara nyfiken och beredd på att utforska sig själv. Terapeuten "tar inte hand om och fixar", det är ett arbete mellan två parter. Viktigt är att det från början finns ramar för terapin om tid, antal gånger, arvode mm. Runa, själv hörselskadad, är leg psykolog och leg psykoterapeut och arbetar privat. Hon arbetar också med Rolfing som är en kroppsterapimetod som också kan innefatta en psykisk process. Genom beröring och manipulation av bindväven kan kroppen förändras till en bättre strukturell integration och t ex få en rakare och friare hållning. Ulla Sand

	Föreläsning med Gunnel Backenroth-Oshako i oktober 2005 Samarrangemang HYViS, HRF Stockholm och VIS Stockholm Hur mår hörselskadade yrkesverksamma? Gunnel Backenroth-Oshako är professor på Universitetet med inriktning på rehabilitering och handikappfrågor. Nu är hon tjänstledig och arbetar på Karolinska Institutet; KI, där hon undervisar i utbildningen av läkare, audionomer, sjuksköterskor m fl. Dessutom har hon kognitiv terapi för hörselskadade som inte identifierar sig som hörselskadade. Efter att bl a arbetat med föräldrar till döva och hörselskadade, olika projekt hos Dövas riksförbund och HRF kom Gunnel in på arbetslivsforskning t ex teckenspråkstolkars arbetsmiljö, döva i tecken- och icketecknande miljö och så genom en audiolog som ville se hur rehabilitering kunde hjälpa hörselskadade. Vad visade undersökningen med de vuxenhörselskadade? De flesta i undersökningen jobbar 100% - men det visade sig att en del var sjukskrivna mm. 68% skattade sig högt tillfredställda – jämfört med hörande kontrollgruppen var det ingen skillnad. Hörselskadade tycker att arbetsmiljön är sämre än vad hörande tycker. De anser att de sköter sitt arbete bättre (andelen var högre än hörande), det kan tolkas på olika sätt t ex att de är angelägna om att sköta jobbet bättre och därför lägger mer energi på detta. Gunnel träffade personerna med 1,5 års mellanrum. "Hur påverkas arbetssituationen av din hörselskada?" Inte alls sa 7, ganska mycket sa 14. En del har svårt med hörapparaten – det kan ta tid att vänja sig med den. Vanligt att de blir deprimerade? Det finns ingen forskning på detta. Audionomer m fl säger att en del blir nedstämda, kanske inte deprimerade. Flera faktorer runt omkring kan bidra som t ex vilket stöd familjen är. Om hörselskadade har mer stress och utbrändhet jämfört med hörande vet man inte. Teoretiskt skulle det kunna vara så, men mer forskning behövs. Det här med trötthet Hur trött är man efter en vanlig arbetsdag (efter att ha fått hörapparaten) – svarar många "alltid". Med en hörselskada måste man ofta koncentrera sig mycket. En del har försökt göra något åt det på sitt arbete – men det har inte gått. Det enda är att byta jobb. Man har intervjuat arbetsledare och många har inte förståelse för hörselskadan. Några råd när man söker jobb: Presentera sig själv som person och kompetens - om det blir bra kontakt/relation och respekt – berätta om hörselskadan. Vid arbetsintervjun ska man berätta om vad man kan tillföra. Trötthet jämfört med hörande Hörselskadegruppen är mer trött än hörande, och det är viktigt att titta på män och kvinnor. Hörande kvinnor är lite tröttare, men skillnaden är större bland hörselskadade. Varför är kvinnor tröttare? Orkar de inte eller är de bättre på att erkänna? Kvinnor kanske är mer kommunikativa (stämmer med andra undersökningar), ofta dubbelarbetande (familj). Före hörapparatutprovning hög trötthet – efter rehabilitering mycket mindre! Muskelspänning: hörselskadade spänner sig något mer (ont i nacke/axlar, svårt vara avslappnad). Psykastemi (koncentrationssvårigheter, blir trött fort): före hörapparat något högre, med hörapparat samma som hörande gruppen. Om det varit ett stort material kunde man gjort mer grupperingar som t ex yrke, hörselnedsättning mm. Resultat Hur mår man? (Orolig, störd sömn, rastlöshet, hjärtklappning): Hörselskadade män högre! Tvång (behov av kontroll, dubbelkoll): Hörselskadade män högre jämfört med de andra (kanske hittat en strategi, behöver inte vara negativt). Känslighet (lättsårad, vara kritisk mot andra): Hörselskadade kvinnor högre – följt av hörselskadade män. Depression (känt sig nedstämd, hopplöshet inför framtid, känna sig värdelös): Hörselskadade män toppar, följt av hörselskadade kvinnor. Ångest: Hörselskadade män och hörande kvinnor lika hög nivå. Aggression: Hörselskadade män och hörande kvinnor. Rädsla för speciella situationer: Hörselskadade män och hörande kvinnor högre stapel. Paranoid (misstänksamhet): Hörande kvinnor högst (ej hörselskadade!) Återkommande tankar/idéer man inte kan frigöra sig från: Hörselskadade män i topp. Hörselskadade män rapporterar mer symptom följt av hörande kvinnor. Är hörande män friskast? Kanske hörselskadade män är mer ärliga? Om forskningsresultatet stämmer: Hörselskadade män rapporterar mer, *men* hörselskadade kvinnor är tröttare… Viktigt i rehabilitering Alla är i samma båt, man känner lika, man är inte ensam. De flesta är mycket positiva. Man har fått träffa andra, fått råd och hjälp med en ny identitet. Delidentiteten är att vara hörselskadad (andra är svensk, kön, yrke…). Råd Ha mål – viktigt för att inte gå i depression/förtvivlan Realistiska målsättningar Ibland improvisera och följa nya spår Ta dig tid att reflektera Stöter man på svårigheter - leta möjligheter Våga be andra om stöd Samtal och stöd är viktigt Sök information Våga ta utmaningar Var positiv Var lyhörd Lita på din intuition Pröva alternativa lösningar Skaffa dig nätverk Våga vara dig själv Njut av varje dag Ha visioner Ulla Sand

	Juridisk rådgivning för medlemmar Föreläsning 13 mars 2008 med Hanna Sejlitz, ombudsman HRF Vart ska man vända sig när det gäller t ex problem på arbetsplatsen mm utifrån min hörselnedsättning, tinnitus mm? HRF, Handikappombudsmannen, Antidiskrimineringsbyrån, Försäkringskassan. HRF Hörsellinjen I första hand kan man kontakta HRFs Hörsellinjen som ger grundläggande information. Om fördjupad rådgivning/stöd behövs förmedlar Hörsellinjen lämplig kontakt. HRF har genom avtal knutit till sig juridisk specialkompetens inom Försäkringskassans områden. Detta då man utifrån Hörsellinjens erfarenhet sett att många har frågor gällande försäkringsärenden. HRF har även utbildat Antidiskrimineringsbyrån i Stockholm i hörselskadekunskap. Hörsellinjen är öppen för alla och de kan ge information och praktiska råd samt tips om vart man kan vända sig vidare. Hörsellinjen är till för alla som har hörselskadefrågor t ex hörselskadade, anhöriga, fack, arbetsgivare, skolpersonal. De som arbetar på hörsellinjen är professionella informatörer som själva är hörselskadade. Frågor som är vanliga gäller hörselnedsättning, hörapparater och hjälpmedel, tinnitus. Dessutom får man frågor gällande arbetsliv och försäkring, ljudmiljö, ljudöverkänslighet, hörselskydd. Hörsellinjen har hittills besvarat frågor från över 100 000 personer och av dessa är ca 70% under 65 år. Ca 80% av de som ringer är inte HRF-medlemmar, så genom Hörsellinjen når HRF fler potentiella nya medlemmar. Hörsellinjen kan kontaktas via telefon tel 0771-888 000 vardagar kl 9-15, kostar som lokalsamtal. E-postadressen är horsellinjen@hrf.se och på hemsidan www.horsellinjen.se kan man läsa olika frågeställningar och ställa frågor mm. Handikappombudsmannen (HO) är en myndighet som ger råd om diskriminering. De utreder anmälningar och kan företräda i domstol för att begära skadestånd, bättre avtalsvillkor, ogiltigförklara beslut. Idag finns följande lagar och förordningar: - Lagen om förbud mot diskriminering (varor, tjänster, bostäder) - Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet - Lagen om likabehandling av studenter i högskolan - Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Diskriminering inom arbetslivet måste anmälas snabbt och i vissa fall har man bara några veckor på sig att gå till domstol för att få saken prövad. Handikappombudsmannen nås på följande sätt: Tel 08-20 17 70, txt 08-406 65 59. Telefonrådgivning må 13-15, ti-fre 9-11. Sms 070-555 11 58 E-post: info@ho.se. Hemsida: www.ho.se Antidiskrimineringsbyrån (ADB) Det finns 19 byråer i Sverige, varav en i Stockholm. De ger råd, stöd och information till alla som känner sig diskriminerade, trakasserade eller illa behandlade inom alla diskrimineringsgrunder. De har tystnadsplikt. Man kan bli lotsad till en lösning eller en anmälan och ger information om det rör sig om en juridisk diskriminering. De kan vid behov hjälpa till att skriva brev som behövs och kan ta viss kontakt med myndigheter. Antidiskrimineringsbyrån driver inga fall, de saknar behörighet och ekonomiska resurser till sådant. - ADB Stockholm 08-643 09 88 - ADB Stockholm Syd 08-531 91 110 stockholm@adb-stockholm.org Besök: Huddinge bibliotek onsd 15.30-17.30 Haninge Medborgarkontor torsd 16-18 Alby Medborgarkontor tisd 16-18 Hemsida: www.adb-stockholm.org Försäkringskassan Om man inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan man göra följande: - Kontakta din handläggare för omprövning, det ska ske inom 2 månader eller be om förlängning – Försäkringskassan ska svara inom 6 veckor. - Överklagan till Länsrätten – ska ske inom 2 månader, Försäkringskassan ska lämna över till rätten inom 7 dagar. - Överklagan till Kammarrätten, för detta krävs prövningstillstånd. Ett ombud på Försäkringskassan kan överklaga till för- och nackdel för individen. Vid arbetsskadeärenden kan även TCO rättsskydd hjälpa till. Vanliga överklagansärenden är arbetskada, sjukersättning, handikappförmånder, hörselteknisk utrustning. Juristärenden Ärenden som juristen drivit vidare sedan tjänsten på HRF startade gäller vårdnadsbidrag, tinnitus som arbetsskada, hörapparat som arbetshjälpmedel, nekad ersättning från AFA vid sjukskrivning. Det framkom under kvällens föreläsning att man på förbundet ansåg att det var mycket få fall som juristen behövt ta tag i. Men som några i publiken menade, dels har tjänsten inte funnits mer än sedan november 2007 och dels har HRF inte gjort särskilt mycket reklam för den. Så känner du att du vill ha råd och stöd i frågor som gäller din situation som hörselskadad t ex i arbetslivet – tveka inte att kontakta Hörsellinjen! Ulla Sand

	HYViS föreläsning 2009 03 02 "Hur kan jag som hörselskadad få hjälp från Arbetsförmedlingen?" Nancy Böling, socialkonsulent och Marja-Liisa Engberg, audionom Arbetsförmedlingen är numera en enda myndighet uppdelad i 4 regioner, tidigare var det 22 länsarbetsnämnder. Region Öst består av länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Östergötland, Sörmland och Gotland. Syn/döv/hörselresurs finns i Uppsala/Sundbyberg, Umeå, Lund och Göteborg. Det går rykten om att af-rehab i Sundbyberg ska försvinna, men det stämmer inte. De finns kvar som konsulter till lokala arbetsförmedlingar, med kollegor och chefer i Uppsala, med namnet Arbetsförmedlingen Avdelningen Rehabilitering till arbete, Syn/Döv/Hörsel Öst. Största gruppen man arbetar med är arbetslösa, men även sjukskrivna arbetslösa. Dessutom finns de som har anställning kvar men som är sjukskrivna och där det kanske inte går med t ex omplacering. Så finns även gruppen med anställning som kan få hjälp med t ex arbetshjälpmedel. Arbetslivsresurs AB är numera privat, och de köper tjänster från af Uppsala/Sundbyberg när det gäller hörselskadade. Personalkategorier som finns på af syn/hörsel/döv i Sundbyberg är audionom, hörselpedagog, synpedagog, socialkonsulent, psykolog, sius-konsulent (kan för behövande jobba mer aktivt med sökande, introducera, följa upp) samt administration. Hur gör jag? Man ska gå till sin lokala arbetsförmedling – berätta direkt att du är hörselskadad, och ta gärna med underlag t ex audiogram. Om arbetsförmedlaren så bedömer tas kontakt med hörselkonsult i Sundbyberg. Alla arbetsförmedlare utbildas nu i att ställa de rätta frågorna så att man får information om den arbetssökande när det gäller hälsa t ex syn och hörsel. Man har tagit fram ett frågeformulär som är lika över hela landet. Det är viktigt att man får rätt hjälp tidigt – men då krävs att man själv talar om att man t ex hör dåligt. Det finns hjälp att få! Tjänster Att klargöra arbetsförutsättningar. Vägledning till arbete – stöd och information för att kunna välja yrke eller utbildning. I Uppsala kan finnas möjlighet att erbjudas gruppvägledning, men det skulle kunna gå även i Stockholm. Anpassning på arbetsplatsen kan vara att se över arbetsuppgifterna, arbetsmiljön, kunna arbetspröva för att kanske se om lönebidrag till arbetsgivaren kan ersätta det man själv inte "klarar". Nancy framförde vikten av att arbetssökande får bra stöd via hörselklinikens rehabiliteringskurser för att vara bättre rustade inför återgång till arbetsmarkanden. Säkerligen för att man dels fått insikt om sin egen hörselnedsättning och information om hur man kan hantera denna. Vem kan få stöd till arbetstekniska hjälpmedel? - Arbetssökande med funktionshinder. - Anställda med lönebidrag. - Nyanställd senaste 12 månaderna. Annan hjälp kan vara personligt biträde, t ex att arbetsgivaren får ekonomiskt stöd så att en arbetskamrat kan hjälpa till med anteckningar eller annan praktisk hjälp. Frågan om hörselskadade generellt har svårt att få arbete är inte lätt att svara på men man kan konstatera att många andra grupper har det svårare. Den tillgängliga statistiken gäller oftast alla grupper med funktionshinder. På www.handisam.se presenterades nyligen att man sett en ökning av funktionshindrade ut i jobb under åren 2000-2007. En annan fråga som kom var att om man utbildat sig och inte fått ett relevant arbete, utan kanske tagit vikariat inom vården etc – ska man då skriva in sig som arbetssökande? Fast man ju egentligen inte är arbetslös? Svaret blev att självfallet skulle man skriva in sig. Tyvärr var det inte många som kom denna föreläsningskväll, men vi som var där fick bra information och kunde ställa frågor. Var fanns alla andra? Alla har jobb, är nöjda och allt är frid och fröjd? Eller….. Ulla Sand

	Dalahelgen Från HYViS var det 22 personer som anmält sig till den Dala-helg vi tillsammans med HRF Dalarna och HRF Gävleborg skulle genomföra 21-22 mars på Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika. Tre av de 22 kom från Sundsvall och en från Västerås – så vi var en "brokig skara". Eftersom 2 inte kom till mötesplatsen tidigt lördag morgon blev vi till sist 20 "HYViS"ar som i bilar och en buss som färdades mer eller mindre tillsammans till södra Dalarna. Väl på plats var vi ett 70-tal hörselskadade deltagare i yrkesverksam ålder som strålade samman för att ta del av intressanta föreläsare men också ta del av de utställare som fanns med under helgen och visade på allehanda hörselhjälpmedel. Sist men inte minst var det trevligt att träffa så många trevliga hörselskadade personer från när och fjärran! På lördagskvällen var det Bergslagsafton med god mat och underhållning av trubaduren Roger Zakrisson från Mora som underhöll med både prat, sång och musik. Och allt via slinga och skrivtolkning! För de flesta blev det sänggående när Roger sjungit färdigt – vi hade nästan alla varit uppe i ottan och dessutom varit aktiva lyssnare större delen av dagen - och nu var de flesta mycket trötta. Att höra till – om hörselskadades psykosociala arbetsmiljö Berth Danermark, professor, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet Syftet med föreläsningen var att diskutera vad samtal är, att gå igenom kommunikation och problem under samtal, ge förslag på hur man kan förbättra samtalet. Kan man inte följa ett samtal kan det bli svårt psykosocialt, och det gäller inte bara hörselskadade. För personer med hörselnedsättning kan man se markant mer fysiska problem som t ex problem med rygg och nacke. Ett samtal innebär att bli bekräftad, i boken "Att höra (till)" handlar det om det talade samtalet – inte tecken etc. När samtalet inte funkar försvinner många detaljer. Hur vet man när man kan komma in i samtalet – när den andre är på väg att avsluta…. detta lär man sig att "känna av" från födseln. Genom samspel med andra får man sin egen identitet. Interaktionens syfte - att etablera och upprätthålla sociala band - genom sociala banden får vi vår identitet Negativa kedjan Brister i kommunikationen → hotade sociala band → identitet i kris → negativa känslor. Att samtala – dialogperspektiv - sekvens - handlingsrelaterat - gemensamt meningsskapande - symmetri/assymmetri (inte bara jag eller den andre som fördelar ansvar) - metaspråk (hur man säger) När man inte hör och säger "Va?" irriterar det, särskilt om det kommer flera gånger, och bryter samtalsflödet. "Ursäkta?" är något bättre. Men bättre är att använda något av det man hört innan och ställa frågan utifrån det. Det är viktigt att hålla igång samtalet. Avslutande av inlägg – att personen sänker rösten en aning, längre mellan orden – registreras omedvetet av den andre som då kan komma med ett inlägg i samtalet. Detta kan vara ett problem för den hörselskadade som inte tillräckligt snabbt uppfattar detta – och någon annan hinner före i samtalet. Den hörselskadade kanske behöver "fundera" på vad den andre sagt – och då blir man efter i samtalet. Effekter för den hörselskadade: Oro Reducerad tillfredsställelse Svårt göra sig själv rättvisa Svårt att upprätthålla vanliga aktiviteter Reducerad kvalitet i sociala relationer Isolering i familjen Förlust av nära relationer Hot mot integriteten Negativ självbild Identitetskris Pinsamheter, skuld, skam Positiva erfarenheter: - andras omtanke - bemästrande Vad kan man då göra? Praktiska tips, t ex foldrar från HRF Ge akt på meningsskapandet Fördela arbetet solidariskt Hitta rätt balans Ta ansvar Utveckla reparationsstrategier Tydlig turtagning Forskningsstudie av personer med hörselnedsättning En forskargrupp på Högskolan i Gävle undersöker hur kontorsbuller påverkar människor genom att låta deltagare arbeta med olika typer av minnes- och problemlösningsuppgifter. Personer med hörselnedsättning är många gånger är en bortglömd grupp på arbetsplatser så man har valt att inrikta studien på hur olika ljudförhållanden påverkar personer som har en hörselnedsättning. Yrkesverksamma personer som har en hörselnedsättning söks som är intresserade av att delta vid tre tillfällen under våren eller sommaren. Första tillfället är en träningsomgång. Varje person deltar sedan vid 2 tillfällen, en gång under rimligt bra ljudförhållanden och en gång under sämre ljudförhållanden. Undersökningen genomförs i ett laboratorium på Högskolan i Gävle. Mängden stresshormon kan komma att mätas i saliv och urin. Den som ställer upp vid de tre tillfällena får som kompensation 990 kr. Om man är intresserad kan man kontakta Helena Jahncke, doktorand på helena.jahncke@hig.se, 026-64 81 24 eller 070-23 10 139. Information om arbetsförmedlingen och försäkringskassan Tyvärr fick vi besked om att ingen kunde komma från af och fk för att berätta om det som är aktuellt för oss hörselskadade. Det visade sig att de inte fick tillåtelse att delta på helgtid på grund av sparskäl. Hela mötet beslöt på söndagen att markera i ett uttalande att vi var mycket besvikna. Vi har förståelse för eventuella sparskäl men att gruppen på ca 70 deltagare sett fram mot aktuell information från båda instanserna då det händer så mycket inom arbetsmarknadsområdet och försäkringsområdet. I vår grupp finns många deltagare som i dag har mer eller mindre svårigheter som är hörselrelaterade som rör arbetsmarknaden och försäkringskassan. Andreas Stjärnström, ombudsman på HRF, föreläste kring HRFs årsrapport 2008. Den innehåller mycket fakta som faktiskt också används av både myndigheter och andra instanser i samhället. Innehållet bygger på HRFs egna undersökningar samt fakta och statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), hörselvården, myndigheter, hjälpmedelsleverantörer m fl. Över en miljon har svårt att höra i samtal med andra, hälften av dessa är i yrkesverksam ålder. Majoriteten har inte varit i kontakt med hörselvården, och många har negativa attityder till hörselskadan. 64 procent talar inte om sin hörselskada på jobbet. Hörselskadades attityder till sin egen hörselnedsättning är ofta en spegelbild av de attityder som finns runt om i samhället. En vanlig uppfattning är att en hörselnedsättning inte är så farlig och att man klarar sig ganska bra utan åtgärder och hjälpmedel. Övergripande info om af och fk Andreas informerade också övergripande om arbetsförmedlingens och försäkringskassans verksamhet när det gäller oss hörselskadade. När det gäller samhällets ansvar för stöd till hörselskadade så är arbetsförmedlingens uppdrag genom förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Målgrupper är personer med funktionshinder som har nedsatt arbetsförmåga och dessutom är nyanställda (upp till 12 månader), företagare eller fri yrkesutövare, anställda med lönebidrag, personer i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Särskilda insatser för personer med funktionshinder kan t ex vara stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, lönebidrag, kostnad för tolk, stöd till personligt biträde. Försäkringskassans uppdrag regleras genom förordning om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel. Stöd till bidrag för arbetshjälpmedel ges till arbetsgivaren eller individen och maxbeloppet är 50 000 kr (om inte synnerliga skäl finns). Den som fått bidrag till hjälpmedlet äger det. Man beviljar hjälpmedel upp till 65 år. Ca 900 hörselskadade har fått stöd till hjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen. Ca 200 personer har fått stöd för utredning. 25% av ansökningarna får avslag, för hörselskadade gäller det uteslutande hörapparater. På gång i HRF Andreas Stjärnström informerade också om det intressepolitiska arbete som sker inom Hörselskadades riksförbund. Han gav en snabb överblick om hur beslut tas inom organisationen och dels vilka ombudsmän som finns på förbundskansliet och vilka områden de ansvarar för. I september drar Ljudmiljökampanjen igång där syftet är bättre ljudmiljö, kampanjen ska avslutas i december 2010. En ny årsrapport kommer preliminärt i september och en kampanjwebb kommer att skapas. Man ska åka på turné landet runt under kampanjen och lyfta de aktuella frågor som hör till kampanjen. Aktuella frågor riksförbundet jobbar med just nu är hörselvården i förändring (Skåne, Stockholm t ex), projekt Kommunikationscentral, tolkfrågor, tillgänglighet, juridisk rådgivning, arbetsgrupp kring menière, arbetsgrupp kring skolfrågor. Hörsellinjen ger information och praktiska råd och tips vart man kan vända sig. Vanliga frågor på Hörsellinjen är tinnitus, hitta rätt i vården, hörapparater och hörselteknik, hörselnedsättning, arbetsliv och försäkring, ljudmiljö mm. Över 60% av de 15 000 som kontaktat hörsellinjen är under 65 år och över 80% är inte medlemmar i HRF. Juridiskt stöd för medlemmar Om man har problem kan man som HRF-medlem vända sig till Hörsellinjen som ger grundläggande information, och om fördjupad rådgivning behövs förmedlar de lämplig kontakt. HRF har genom avtal knutit till sig juridisk specialkompetens inom Försäkringskassans område. Så här kan man kontakta Hörsellinjen: 0771-888 000, txt via HRF växel 08-457 55 00, www.horsellinjen.se, horsellinjen@hrf.se